Nekromanti Lemuria D20

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Natriumpentatol

Du får ha din om du vill, men som sagt var, jag litar inte på spelare som partyspelar i space opera-rollspel.
Du skulle inte gillat min ide till en SF-värld.

Mänskligheten har kolonialiserat enorma områden i galaxen, man har robotar som gör allt arbete (inklusive att konstruera robotar). Sjukdomar och andra problem är utrotade. Mänskligheten driver omkring och ägnar sig åt partyn, konst och liknande. De viktigaste färdigheterna är sådant som drinkblandning, partymusikval, lätt konversation, mingla och så vidare. Man har inte mött några andra intelligenta varelser.

Helt plötsligt dyker det upp en anfallande civilisation som kan störa ut robotarna på långt håll. Mänskligheten är i sitt förslappade tillstånd helt maktlös att kämpa mot dem eller ens förstå vad som händer. Här börjar spelet.
 

Gurgeh

The Player of Games
Staff member
Joined
23 Feb 2001
Messages
10,124
Location
The Culture
Party-SF

Mänskligheten har kolonialiserat enorma områden i galaxen, man har robotar som gör allt arbete (inklusive att konstruera robotar). Sjukdomar och andra problem är utrotade. Mänskligheten driver omkring och ägnar sig åt partyn, konst och liknande. De viktigaste färdigheterna är sådant som drinkblandning, partymusikval, lätt konversation, mingla och så vidare.
Aha! The Culture !

/tobias
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Jag bryr mig faktiskt

Hej Rising

Dina synpunkter på Lemuria har under den dags förmiddag inspirerat mig till att lägga till två saker till Lemuria d20:

1. En advanced class som är en slags karismatisk/hängiven bondeledare som strävar efter att skapa samarbete bland de fattiga latinamerikanska nybyggarna.

2. Ett avsnitt som analyserar varför det är olämpligt att bekämpa en mäktig organisation med våld. Istället förklaras fördelarna med olika slags lister. (Stefan Fiskmås skulle raskt komma till korta i Lemuria efter att ha sparkat ner några hantlangare.)

Så jag lyssnar och lär när jag så vill. :gremcool:
 

Mekanurg

I'd rather be different than indifferent.
Joined
17 May 2000
Messages
8,048
Location
Port Kad, The Rim
Därför att det är vårt modersmål

Jag tycker om att skriva på svenska. Jag är funktionellt tvåspråkig svenska/engelska och jag tycker att båda språken har sina fördelar och nackdelar. Lemuria är på svenska i mitt huvud. Jag kan inte koppla om det till engelska och få samma effekter, samma dieselpunk-skugga över den södra kontinenten.
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Jag bryr mig faktiskt

"Dina synpunkter på Lemuria har under den dags förmiddag inspirerat mig till att lägga till två saker till Lemuria d20:"

Mwa ha, du är ett offer för mitt Jedi-mind trick! :^)

"1. En advanced class som är en slags karismatisk/hängiven bondeledare som strävar efter att skapa samarbete bland de fattiga latinamerikanska nybyggarna."

Ah, smart. Det skulle ju kunna vara allt från försynta medlare till uppviglande demagoger. Låter kul. Överhuvudtaget gillar jag idén om att få spela som nybyggarna, så att man kan få krypa inunder skinnet på dem och brodera ut deras liv ordentligt, så att de inte riskerar att framstå som stackars hillbillies som bara är "i vägen" när äventyrarna skall ut på expeditioner och farofyllda upptäcktsresor.

"2. Ett avsnitt som analyserar varför det är olämpligt att bekämpa en mäktig organisation med våld. Istället förklaras fördelarna med olika slags lister."

Jo... Se upp så att det kapitlet inte framstår som att ni stod och viftade med pekpinnar, bara. Om våld är en spelmässig fungerande lösning på problemen, fast det i regelboken står att man inte ska använda våld, då kommer nog spelarna känna sig lite som en hund på julafton som just fått skäll för att den urinerat på julgranen. Det blir lite kluvet om man å ena sidan visar att en viss typ av konfliktlösning är väldigt lämplig och i nästa stund ger bannor för att folk faktiskt tar chansen.

Men det är ett svårt problem, för å andra sidan vill man ju visa att våldets väg faktiskt är effektiv, och att det är därför som förtryckarna är så farliga. Det är helt enkelt lättare att vara hänsynslös än att vara medlidsam.

De lösningar som jag kan tänka mig på problemet skulle kunna vara:

#1: Att skriva något om de trick som nybyggarna använder sig utav för att lura de mäktiga organisationerna. (Då framgår det dels att dessa metoder är möjliga, och samtidigt kommer inte tipset från er spelmakare, utan den ges på helt naturlig väg genom de människor som faktiskt lever på Lemuria.)

#2: Att undvika arketyper som "den föräldralöse hämnaren", "den samvetslöse revolutionären" och liknande personer som slutat kämpa för något gott, utan som bara inriktar sig på att motarbeta deras fiender. Den sortens personer behöver ju inte sky några medel för att uppnå sina mål. De kan vara intressanta som spelledarpersoner, men jag skulle undvika att exempelvis göra en sådan person som exempelrollperson i regelboken.

#3: Helt enkelt göra det roligt och spännande att söka andra konfliktlösningar. Man kan exempelvis försöka använda bilder och stämningstexter som visar prov på hur det skulle kunna se ut i ett äventyr när rollpersonerna använde andra metoder än våld.

Det är väl typ vad jag kan rekommendera på rak arm (har jag klagat så måste jag ju bistå med någon form av konstruktiv respons också).

I vilket fall som helst så känner jag mig återigen lite betryggad nu när jag fått lite mer koll på hur du tänkt dig spelet och jag kommer nyfiket se fram emot vad ni kan knåpa ihop. Jag önskar er lycka till, oavsett i vilken riktning ni kommer utveckla spelet.

/Rising
 

Baldyr

Hero
Joined
19 May 2000
Messages
1,188
Location
Eskilstuna
genitaliskt Rising! LOL

då kommer nog spelarna känna sig lite som en hund på julafton som just fått skäll för att den urinerat på julgranen
Haha... Det var nog den bästa och roligaste liknelsen jag någonsin har läst! Rising härskar verkligen på dylikt nonsens.

/Baldyr, som följer tråden i research-syfte
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Natriumpentatol

"...och tack vare Imperial Sourcebook är Star Wars RPG världens fascistpropaganda, eller?"

Erm... Läser du mina inlägg överhuvudtaget, eller tittar du bara på bokstäverna och gissar vad jag har skrivit för meningar? Det jag hade invändningar mot när jag först läste om Lemuria var ju inte att det fanns fascister som antagonister, utan att jag tyckte det var konstigt att Anders hade ideologiska ambitioner med Lemuria, när man som äventyrare i den världen faktiskt premierades att använda förtryckarnas maktmedel mot dem själva. Ungefär som när Indiana Jones skjuter en arab på gatan utan samvetskval. Det är matiné. Skurkarna är fula och därför onda. I Indiana Jones är inte nazismen farlig, hans fiender kunde lika gärna ha varit robotar eller zombies.

Så som jag tyckte Lemuria uppfattades i Sverok så var det en värld den starke överlevde. Klimatet var hårt, faror lurade överallt och med tanke på att antagonisterna var omöjliga att infiltrera och ofta paranoida så blev de också svåra att lura. Däremot är Lemuria rätt folktomt och det är lätt att lönnmörda någon och gömma kroppen. Nybyggarna tyckte jag framstod som rätt hotfulla i Sverok-artiklarna, att de hänger misstänkta utan rättegång, exempelvis, och att så få av deras intressen verkade sammanfalla med de exempelrollpersoner som radades upp (där jag tyckte många var av expeditions- upptäcktsresande- eller äventyrar-slaget). Märk väl att min kritik egentligen inte hade så mycket med Anders Blixts arbete att göra, utan snarare var riktad mot spelets koncept i ljuset av pratet om att Lemuria skulle ha en ideologisk tyngd.

Alla koncept har en sorts innebörd, även om det inte blivit så med avsikt.

De få delar av min kritik som faktiskt hade med Anders Blixts arbete att göra kunde han ju snabbt rätta mig på: Exempelrollpersonerna var vidare och inte så matinéinriktade som jag hade påstått, nybyggarna hade jag tolkat rätt tokigt, osv.

Sedan avbröts diskussionen pga OT-bombning (vilket faktiskt gjorde mig sur) men jag tyckte mig ändå ha fått se Lemuria under nytt ljus och började se möjligheter att visst låta antagonisternas ideologi vara farlig, att man kunde spela Läkare utan Gränser-hjältar och senare i den här diskussionen har jag bara sett fler och fler antydningar till att Lemuria visst kan bli ett rollspel med den ideologiska tyngd som Anders pratade om i vår gamla ideologiska diskussion.

Jag tyckte först att hela konceptet var ett verktyg som omöjliggjorde den ideologiska tyngd som Anders ville få fram (ungefär som om man vill filma en porrfilm med sjöstjärnor. Man må ha de bästa intentionerna, men vissa koncept är helt enkelt inte lämpade för vissa innebörder), och sedan såg jag det som en balansgång på en knivsegg, där det kunde sluta som både klämkäckt matinéaction eller något med större ideologisk tyngd, och där minsta lilla knuff skulle avgöra om det skulle tippa över åt det ena eller åt det andra hållet. Jag trodde ett tag att D20 var en sådan knuff, men nu är jag lugnare.

Även om det blir ett matinérollspel, eller om det kommer gå att spela det lite som man själv vill, så ser jag nu att det iaf säkert kommer finnas tillräckligt mycket godis åt mig så att jag kan spela det som jag vill. Det skulle i så fall inte vara första gången jag gör ett rollspel till mitt eget: Jag älskar ju Kult, men tittar man i själva regelboken så finns det ju massor med saker i det spelets koncept som jag tycker är fasligt opassande. Så jag behöver verkligen inte mycket för att bli nöjd.

/Riz
skrev "ideologisk tyngd" väldigt många gånger i det här inlägget.
 

Nightowl

Champion
Joined
17 May 2000
Messages
8,341
Location
Avliden, Tristerbotten
Re: Varumärken

I stort sett - men i just det här fallet:

Rävspel är ett varumärke under vilket Anders Blixt, Anders & Tove Poon-Gillbring, Åke Rosenius mfl ger ut prylar. Det är inte ens ett förlag i sig.

Rävsvans är det väl däremot, men Rävsvans = Krille.

Chansen att någon av författarna försvinner i det här fallet är minimal.

Erik
 

Shaggy

Swordsman
Joined
19 Sep 2001
Messages
619
Location
Linköping
Den overkliga verkligheten

Det verkar rätt svårt, för att inte säga omöjligt, att få till en alternativ historisk händelseutvecklig som blir allmänt accepterad. Risken är avsevärd att den blir svårt ideologiskt färgad och trampar någon på tårna. I ett rollspel kan man skriva "Landet Unsera leds av en makthungrig och äregirig man." utan problem, men om man istället skriver "USA" kommer man att göra folk förbannade. Att skriva om verkligheten är alltid känsligare. På samma sätt kommer garanterat någon att tycka att personer eller länder framställs i en orättvist dålig dager i en alternativ historisk utveckling. Trots allt är det bara den historiska verkligheten som är objektiv.

Jag är mycket skeptisk till tanken, men jag får väl vänta med att döma tills jag läst lite mer.
 

Shaggy

Swordsman
Joined
19 Sep 2001
Messages
619
Location
Linköping
Re: Den overkliga verkligheten

Inte för att inte Indiana Jones, Biggles och liknande lider av samma sak, även om den historiska verkligheten inte ändrats... Tyskar och japaner framställs alltid som stereotypt genomonda personer, utan vare sig hjärna eller medkänsla.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Party-SF

Aha! The Culture !
Skit också, han har stulit min ide! Eller i alla fall så har jag inte stulit hans, jag har inte läst den.
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Natriumpentatol

"Du skulle inte gillat min ide till en SF-värld."

...det har du faktiskt helt rätt i.
Det säger du bara för att du är sur för att jag slaggade din logga... :gremgrin:
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Varumärken

"En annan sak att hålla i tankarna, återigen för de lite större företagen, är att en rollspelsbok väldigt sällan bara är ett verk av en enda person."

Det stämmer, men om jag tillåts tala som en reklamare så vill jag ändå säga att det kan vara en fördel att ha en galjonsfigur, eftersom det hjälper och lyfter fram företagets varumärke.

Titta på Nintendo och Shigeru Miyamoto. Shigeru är nästan en lika viktig ikon för det företaget som Mario. Ändå är det ju inte Shigeru själv som gör alla spelen. Däremot verkar han kallas in i lite alla möjliga projekt bara för att man ska få skriva hans namn i alla stora spelprojekt. Jag tror allvarligt talat inte att han gjorde så mycket i varken Pokemon eller Donkey Kong Jr-spelen, men likväl så skrev man att han var med på ett hörn i dem båda.

För några år sedan, när Kanal 5 fortfarande saknade en "personlighet", då körde man någon sorts reklamfilm om sig själva med lite glad musik och vem lät man allt cirkulera kring? Jo, filmrecensenten Ronny Svensson! Han hade ju egentligen ingenting med programutbudet på Kanal 5 att göra, men han var en av deras få egna programledare, och inför varje film så brukade han stå och prata lite om filmen och drog lite vitsar med kameramannen. Jättesmart, Kanal 5 var då en väldigt anonym storföretagskanal som sände big business-sitcoms och verkade väldigt strikt och kommersiell, men Ronny var vår kompis i rutan som pratade glatt om American Ninja-filmer och gav fem femmor åt Boogie Nights. Man gillade honom. Därför var det smart att använda honom som galjonsfigur. Han gjorde Kanal 5 mer personlig, och det spelade inte så stor roll att han sedan lämnade kanalen.

Personligheten lyfter alltså fram hela företaget.

---

Nå, riktigt så manipulerande reklamiga vill jag väl inte att rollspelsföretagen skall vara, men lite personlig touch tycker jag skulle lätta upp.

Tänk på Jorges Bestiarium, till exempel. Jätteproffsig bok, läderstrukturen på omslaget ser ut att vara köpt för dyra pengar. Sedan får man veta att det är Dantes läderpaj lagd i en scanner. Underbart!

Tänk om det hade stått i boken, vilket garv man hade fått som läsare! (nu såg jag det här på forumet istället, och fick mig ett gott garv ändå, men tänk vilken känsla om alla läsare kunde få en inblick i den där sköna känslan som verkar råda bland rollspelskonstruktörerna?)

Allt jag säger är att rollspelsbranschens litenhet faktiskt också är en marknadsföringstillgång. Jag tror inte det finns någon risk att upphovsmännens namn kan komma att konkurrera med företagets, utan jag tror faktiskt att lite personlighet bara skulle lyfta fram och skänka välbehövlig färg åt företagens varumärken.

/Riz
 

Rising

Vila i frid
Joined
15 Aug 2001
Messages
12,763
Location
End of the green line
Re: Den overkliga verkligheten

"Risken är avsevärd att den blir svårt ideologiskt färgad och trampar någon på tårna."

Fast egentligen tycker jag det är en fördel. Jag gillar när det bränner till litet. Att bara vara slätstruken och ofarlig gillar jag inte, då föredrar jag ofta dem som är engagerade i sånt som jag personligen inte håller med om.

"I ett rollspel kan man skriva "Landet Unsera leds av en makthungrig och äregirig man." utan problem"

Nja, egentligen tycker jag nog att det brukar vara ganska uppenbart vad olika länder, kulturer och religioner symboliserar i vår värld. Västerlänningar är exempelvis väldigt dåliga på att maskera vårt ogillande gentemot arabisk kultur. Hur ofta ser man inte några religionsutövare i ett fantasyrollspel som det skriker "muslimer" om, fastän de må kallas något annat i rollspelet? Och hur ofta framställs de som några sympatiska personer?

Jag tyckte, av vad jag läste i Sverok, att Anders Blixt's egna åsikter kom fram på ett par ställen, särskilt i ett avsnitt där han skriver om Tyskland. I Lemurias värld så har nämligen tyskarna sluppit nazismen. Jag kommer inte ihåg exakt vad det stod, men när Anders räknade upp konsekvenserna av detta så menade han framförallt att de tyska arbetarna hade gynnats med bra arbetsförhållanden. Det tyckte jag var fint, och det skvallrade nog också om Blixt's egna åsikter. Om han hade skrivit en massa om ekonomi på strålande frammarsch, tekniska landvinningar osv, då hade det i vart fall inte sett lika kul ut i mina ögon.

Det är den sortens ideologiska övertygelse jag skulle vilja se genomsyra ett helt verk (om än på smakfullt och subtilt sätt, förstås, jag vill inte ha några slagord rätt i ansiktet). Det är likväl sånt som engagerar.

/Rising
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Konst

"Är det bara jag som tycker att Rävsvans logga är lite väl porrig i sitt bildspråk, åtminstone för ett rollspel?"

Det är ju helt enkelt vad man får om man sammanför två stora svenska konstikoner: Anders Zorn och Bruno Liljefors. Obildade arbetartölp! :gremwink:
 

Troberg

Sinister eater
Joined
27 Jun 2001
Messages
17,659
Re: Konst

Det är ju helt enkelt vad man får om man sammanför två stora svenska konstikoner: Anders Zorn och Bruno Liljefors. Obildade arbetartölp!
Nja, jag ser lite internationella influenser också, tex Alberto Varga och Buttman. :gremgrin:
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Re: Den overkliga verkligheten

Hur ofta ser man inte några religionsutövare i ett fantasyrollspel som det skriker "muslimer" om, fastän de må kallas något annat i rollspelet? Och hur ofta framställs de som några sympatiska personer?
Eftersom vi är på D&D-forumet så kan man ju alltid peka på Al-Qadim, som utspelar sig i fantasy-Arabien (på samma sätt som de flesta fantasyvärldar är fantasy-Europa). De är inte riktigt muslimer, men rätt nära, och de framställs som varandes rätt olika. Det finns ett område där religionen är tämligen förtryckar-aktig ("The pantheon"), men i allmänhet är religionen i Al-Qadim ganska tolerant. Så länge man dyrkar någon "upplyst" gudom så är man OK.

Al-qadim är å andra sidan en av de bästa D&D-världarna.
 

Staffan

Myrmidon
Joined
7 Jun 2000
Messages
4,228
Location
Lund
Re: Varumärken

Förvisso är det en bra idé för ett litet företag att använda ett känt namn till att "hänga upp" sitt eget varumärke på. Det man inte får glömma (om man nu inte är så liten att varumärket/förlaget = sig själv, som ju fallet som Erik påpekar är här) är att man ser till att få fram sitt eget varumärke också.

För Troll Lord Games är det en lysande idé att lyfta fram Gary Gygax som författare till Canting Crew. För Necromancer Games spelar det nog ingen större roll om det står Clark Peterson på Crucible of Freya eller inte - där är det sloganen "Third edition rules, first edition feel" som säljer.
 
Top