Nekromanti Om terrorism

[Conan]

Cissi, med risk att bli stämplad som islamofob, din kollegas uppfattning stämmer med min till stor del.

Och den har grundmurats efter jag flyttade till Bredäng och fick många grannar och vänner som kommer från mellanöstern, från till exempel Syrien, Iran och Irak. Flera är kurder. Alla säger samma sak, trots att de kommer från olika länder och är kristna, muslimer eller zoroaster. Alla berättar samma sak som din kollega. Islamism är en ideologi med starka krafter bakom. Och när islamisterna pratar om kalifat o.dyl. menar det det. Det är ett krig. Och vi kan försöka ducka att det är en stor fajt på gång (främst i mellanöstern) mellan den moderna världen och de som vill tillbaka till mörkret, men det gör det inte mindre sant. Om 1900-talets stora strid var den mot fascisn och stalinism så är 2000-talets den mot islamismen.

Fast mina grannar kanske också är islamofober.

Noter att cissi skrev om islam och inte islamism. Islamismen är en minoritetsrörelse inom islam (som framför allt är starkt i Mellanöstern men inte alla lika stark i resten av den muslimska världen). Att Islamismen är ideologi eller nåt åt det hållet tror jag det flesta är överens om. Därav -ismen.

Icke muslimer och kurder med ursprung i Mellanöstern är för övrigt ofta Islamofober, det är helt korrekt. :=)

 

[Conan]

Så vitt jag förstår på honom så är "problemet" att västvärlden behandlar islam som en religion som ska likställas med alla andra religioner och förklarar bort "problemen" med att västvärlden har provocerat fram ett ökat våld i och med USAs inblandning (att skylla på väst och vår oförståelse var ju min egen förklaringsmodell tidigare men jag har börjat tänka om lite). Islam är inte en religion utan ett samhällssystem som uppmuntrar till att sprida islamismen med alla medel tillgängliga och att människor faktiskt tror på det. Källan är svår, det är nog inte så enkelt som att säga att det beror på någon form av "tredjevärlden-symptom" med fattigdom och frustration. Utan krigen och oroligheterna i mellanösterns skulle regionen vara den mest framträdande och rikaste regionen i världen, de har resurserna och möjligheterna till det. Så jag kan inte svara på din fråga. Jag ska prata lite mer med min kollega och höra vad han säger, återkommer om det senare.

Islam och islamism är helt olika saker. De allra flesta muslimer är inte islamister. Islam förespråkar för övrigt inte ett visst samhällssystem, men däremot vissa lagar och regler och värderingar.

Att "Islam skulle vara en religion som alla andra" är både rätt och fel. Alla religioner är olika. Ingen är som de andra. De är här pkiter hamnar fel. I sin iver att försvara negativa yttringar hos vissa religioner så påstår man att alla religioner är likadana eller går lika bra och lätt att tolka åt olika håll. Helt befängda påståenden då alla religioner har unika traditioner och texter.

 

[Mundo]

Mundo: Jag tycker det du säger om tolerans och inte fruktan osv låter jätte fint, men har svårt att praktiskt applicera tolerans mot tex Isis eller liknande organisationer eller för den delen Breivik och liknande individer.

Tunisiern du berättar om känns för mig inte helt representativ för modern terror heller, men där går jag verkligen på magen och har inga källor. Kanske visar sig att du har rätt och att de flesta terrorister bara söker utrymme för sin frustration genom att döda andra och struntar egentligen vilket budskapet är, men jag tycker inte det låter troligt.

Jag kan förstå om hopplöshet driver någon att ta livet av sig själv, men har ingen empati eller tolerans för dem som vägrar att göra sista resan ensamma.

Missförstå mig inte. Jag tror inte man kan prata ISIS ur deras situation eller krama dem med blommor så att de blir snälla. De måste bombas sönder och samman, gärna med hjälp av kurderna som på så sätt också kan skapa sig en egen stat i området.

Däremot kanske ISIS inte hade varit ett problem om det inte vore för inbördeskriget som rasat i Syrien i två år utan att den ena eller den andra sidan klarat av att vinna. För att klargöra, tolerans och välstånd kan inte bekämpa terrorism, tolerans och välstånd kan bara förhindra den från att gro.

 

[Conan]

Magkänsla... fast jag tog i ordentligt i underkant. Det är nog mycket mycket värre är jag rädd för.

Såg siffror nånstans att i Saudiarabien var stödet till Daesh 80-90% enligt nån undersökning (Al-Jazira har jag för mig). Och jag har hört siffror på 10% i Turkiet, angående Daesh-sympati.

Att många Saudier skulle stödja ISIS behöver inte betyda att det är ISIS sympatisörer. Många sunniter ser ISIS som ett bättre alternativ en den shiitiska regimen i Bagdad med tillhörande dödspatruller. På samma sätt som du kanske stött Sovjetunionen under WWII utan att du för den sakens skulle varit stalinist.

 

[Cissi]

Islam och islamism är helt olika saker. De allra flesta muslimer är inte islamister. Islam förespråkar för övrigt inte ett visst samhällssystem, men däremot vissa lagar och regler och värderingar.

Att "Islam skulle vara en religion som alla andra" är både rätt och fel. Alla religioner är olika. Ingen är som de andra. De är här pkiter hamnar fel. I sin iver att försvara negativa yttringar hos vissa religioner så påstår man att alla religioner är likadana eller går lika bra och lätt att tolka åt olika håll. Helt befängda påståenden då alla religioner har unika traditioner och texter.

Jag gör också stor skillnad på islam och islamism och försökte verkligen att vara konsekvent med hur jag använde begreppen. I min värld är Islam en religionsåskådning med lika många för och nackdelar som alla andra av världens religioner och med en bok som man godtyckligt kan plocka delar ur sin kontext så det passar ens egen agenda, precis som man kan göra med bibeln och andra heliga skrifter.
Islamism är ideologin som utgår från en (vad jag tolkar) väldigt konservativ syn på koranen och hur den bör tolkas och att det är den här ideologin som skapar samhällsystemet som i sin tur kan föda tanken om terrorism som vapen.

Jag är väldigt facinerad av varför det är just mellanöstern och islam som just nu producerar flest terrorister och jag tyckte att min kollegas synpunkter var spännande även om jag försökte påpeka att de inte ska ses som en sanning. Jag tänkte att det kunde vara intressant att dela åsikterna från en person som faktiskt både kämpat mot terror och utfört terrordåd. Och sen blir ju frågan igen då, vilket det alltid blir i dylika trådar eller diskussioner. Varför är det så att han skulle vara islamofob bara för att han kritiserar islam och har valt att fly för sitt liv från ett land som ville döda honom???

Jag är inte ett dugg religiös, jag tycker att kristendomen har så mycket dumheter för sig att jag knappt vill erkänna mig till att ha fått en protestantisk uppfostran även om jag som vuxen helt lämnat det bakom mig. Gör det mig till kristfobiker?
Konflikterna och terrorn i och från mellanöstern är den som ligger mig närmast till vardags. Senast i måndags satt jag i en timma med en man på jobbet (jag jobbar på socialtjänsten) som grät och grät för att hans farbror och dennes familj hade försvunnit spårlöst från sitt hem och han inte visste om de var levande eller döda. Just nu slumpar det sig att många av mina klienter kommer från muslimska länder i afrika och mellanöstern och när man pratar med dem om nätverk och familj så får man alltid höra historier om familjemedlemmar som blivit dödade eller försvunnit, antingen nyligen eller tidigare. Det känns därför naturligt för mig att intressera mig för var de kommer ifrån och min kollega har gett mig en del förståelse för var de kommer ifrån.

Det han sa om ISIS var också precis det Mundo säger, ISIS bedriver folkmord i Kurdistan och kurderna och andra i det här området behöver hjälp för att hantera situationen. Det är inte terrorism. Det är krig.
Terrorism och fundamentalism, konservatism och förtryck behöver man andra medel för att bemöta. Framförallt kunskap, förståelse och lyhördhet. Han säger att det är folket som lever i de här länderna som måste ges en chans att lösa sina problem och att det inte bara gäller muslimer mot judar mot andra muslimer mot muslimer mot kristna mot palestinier mot israeler mot muslimer mot kurder.... osv osv.

Jag tycker att diskussionen om islam och islamism hör hemma här absolut. Det handlar om förståelse och kunskap. Och jag kan säga att jag lärt mig jättemycket om islam som ger mig större förståelse bara genom att läsa tråden.
Så ni som har en massa teoretisk kunskap, det är jätteintressant, fortsätt gärna att dela med er och att utbilda oss andra. Infromation har aldrig någon dött av.

Hade jag haft mer kunskap än bara årtal så hade jag också skrivit mer om bland annat Nordirland då det ändå är en konflikt som jag växte upp med och där jag många gånger funderat på vari konflikten verkligen låg. Om det är någon som är mer påläst än mig där så får ni gärna dela med er.

 

[Cissi]

På samma sätt som jag idag har många klienter som delar med sig om sina upplevelser från mellanöstern och afrika så tänker jag att mina kollegor som jobbade under 90-talet hörde massa sådana historier från flyktingar från forna jugoslavien som jag själv uppelver som den största konflikten i Europa under min livstid och som bär många likheter med konflikterna i mellanöstern om än i lite mindre skala.

 

[krank]

Varför är det så att han skulle vara islamofob bara för att han kritiserar islam och har valt att fly för sitt liv från ett land som ville döda honom???

Det här gäller inte specifikt din kollega, honom känner jag såklart inte, men det knyter an lite till en fundering jag har ibland:

Det är viktigt att kunna lyssna på en människas berättelse och i stunden acceptera den berättelsen som just en upplevelse -- utan att nödvändigtvis köpa berättelsens autencitet ur ett "yttre" perspektiv. Jag menar alltså definitivt inte att man ska se folk som lögnare, men min erfarenhet är att personlig upplevelse är rejält överskattat om det man är ute efter är en bredare samhällsanalys.

Jag tänker till exempel på de som flytt från hårdhänt stalinism och andra fascistiska avarter i olika länder vars ledare kallat sig kommunister. Jag har mött på ett flertal av dem som idag av förklarliga skäl reagerar rätt starkt på varje liten socialistisk antydan -- deras upplevelser av folk som kallar sig socialister eller kommunister är för starka för att de ska kunna överväga idén att det skulle kunna finnas former av socialism som inte är diktatur, förföljelse etc. Och jag förstår den upplevelsen och de svårigheterna. Men det betyder inte att jag köper deras beskrivning av socialismen (eller ens kommunismen, om vi nu talar marxism t.ex.) rakt av.

Jag har också talat med människor som flytt undan islamistisk terror, regimer som betraktat sig som muslimska rättrogna. De här människorna har ofta en extremt avog inställning till precis allt som kallas islam, och har av förklarliga skäl svårt att kunna se islam som något positivt. Jag sympatiserar med deras upplevelser och ser varifrån de kommer, men jag köper inte deras samhällsanalys för det. Jag betraktar nog deras åsikter som ofta tämligen islamofoba, även om "fobin" i det fallet är extremt förklarlig. Jag fäster ingen skuld vid det, men de åsikter de ger uttryck för -- oaktat hur mycket jag kan förstå åsikterna -- är generaliserande och nedsättande , ofta mot en hel världsreligion.

Litet sidospår, bara.

 

[Ymir]

Förlåt om jag blev lite hård i tonen tidigare, folket. Det är bara det att jag som sagt har pluggat islam och därför har en tendens att vilja se nyanserna och komplexiteten i den religionen, men VARJE JÄVLA GÅNG jag läser om typ ISIS eller whatnot online och hoppar till kommentarsfälten så i princip består de av tankar i stil med "islam = medeltida barbari", "alla muslimer är våldtäktsbenägna", "islam är en våldsreligion", "islam är inherently misogyn", etc. Det verkar allmänt accepterat på många håll i samhället att dra muslimer -och- hela deras trossystem över en kamm på ett sätt som inte varit okej med tex judar och indianer sedan 1945, och det gör mig fullständigt mörkrädd att så är fallet. Vi ser idag starka rasistiska krafter växa i Europa och deras främsta mål är muslimer och folk från mellanöstern och nordafrika, länder som är några av de mest utsatta i världen och behöver all hjälp vi kan ge dem (inkluderat flyktingmottagande med öppen famn). Därför är det så vansinnigt provocerande för mig när man Sam Harris-style tar debatten om muslimsk terror eller muslimska länders problem till en nivå där islam ses som inherently sämre än andra religioner, och vad som borde vara en komplex, nyanserad och djuplodande samhällsanalys reduceras till "de håller fast vid medeltida irrläror". När krigsherrar i Kongo begår machetefolkmord och massvåldtäkter är det minsann ingen som anklagar dem för att vara religiöst förvridna, men så fort muslimer gör samma sak, bara för att de använder en annan och mer religiöst laddad retorik, då är det minsann okej att skylla allt på islams doktriner eller inbilla sig att Iran drar i spakarna på någon sorts gigantisk världskonspiration av shiitiska självmordsbombare.

Är islam problemfritt? Nej, det har jag aldrig påstått. Men det centrala problemet om man diskuterar tex Saudi är inte islam i sig, utan -konservatism-. Underlättar islam konservatism? Ja, kanske, men konservatism frodas uppenbarligen världen över, muslimsk eller ej, och för socialliberala anarko-kommunister som mig är konservatism alltid dåligt i alla former det tar sig. Om man nu ändå prompt ska vara sunkigt, destruktivt superkonservativ kan man väl lika gärna vara muslim samtidigt, då får man iallafall ha balla kläder.

med det sagt, -radikalkonservatism- (dvs det IS sysslar med) är ett lite annorlunda fenomen, som tycks särskilt starkt på två platser i världen, USA och arabvärlden-centralasien-indien. Men varför är arab-indisk-asiatiska radikalkonservativa ibland våldsamma, men sällan amerikanska? eh...där kommer vi naturligt tillbaka till mitt resonemang om länders politiska, sociala och ekonomiska situation. Amerikanska radikalkonservativa har en bred flora av uttrycksmedel, närda av USAs individualistiska kultur och trygga och stabila samhälle, de har inte samma förutsättningar att bli våldsamma psykopater som unga, utsatta och förfördelade bondpojkar i Afghanistan. Men annorlunda var det minsann för mindre än 100 år sedan, jag säger bara: Ku Klux Klan.

Så medan radikalkonservatism definitivt har varit trendigt i den islamska världen ett tag, är det ingalunda något unikt för denna, och -våldsam- radikalkonservatism tycks uppstå då och då på olika ställen i världen. Och förklaringsmodellerna för att förstå detta fenomen -måste- tillåtas vara mer komplexa och mindre efterblivna än Sam Harris eller Christoper Hitchens intoleranta, chauvinistiska samhällsanalyser.

 

[Tell]

Mina två cent innan jag springer: Jag har, precis som Cissi, haft det dubiösa privilegiet att samtala en del med både offer och soldater från Mellanöstern, liksom med en och annan jihadist. Offer för ISIS rent ut sagt.

Tre historier från dessa:
1) Den förkämpe för Levantinsk sekulär civilisation som från att ha hatat Assad åker ned och strider för honom mot ISIS.
2) Den Assyrier som försöker övertyga riksdagsfolk och småpolitiker om att folkmord begås mot hennes etnicitet.
3) Den godhjärtade men halvkorkade reskamraten som försöker rekrytera mig att åka med till Syrien under en lång flygresa, eftersom vi båda gillar välgörenhet, och med argumentationen att: jag är smart, islam är smart, och islam är inkompatibelt (hans ord) med modern vetenskap - vilken därför måste förgöras tillsammans med minoritetsrättigheter.

Dessas bilder illustrerar följande generella fakta:
1) ISIS är den första muslimska regim i modern tid, som både Iran och Saudi är villiga att strida mot. Båda är till och med villiga att inte trakassera Israel allt för mycket, för den händelse Israelerna kan hjälpa.
2) Strid mot ISIS berättigar i lokala makthavares ögon (och, om man beaktar arabisk oppositionsmedia, även deras folks ögon) övergrepp av en natur som nästan når afrikanska nivåer*, därför att ISIS anses redan ha öppnat dörren för dessa nivåer. Attacken mot Raqqa skall ses i detta sammanhang. Av de fem rikstidningar från Levanten och Persiska viken som jag läser varje dag, har ingen mer än förstrött nickat åt USA:s protester mot 50%-iga civila dödssiffror. Det anses OK, eftersom det är ISIS-soldater som stryker med. Däremot anses det fruktansvärt att man inte kan förhandla fram sina egna fångars release, eftersom man vet vad de genomlider.

Som Ymir, har jag studerat Islam, även om mitt studium har varit ur en politiskhistorisk, snarare än religiös kontext. Min bild är att religionen inte är jämförbar med västlig kristendom, och knappt med östlig, i det att 1) frälsningsbegreppet inte ens i huvudsak är individuellt-introspektivt (som bäst uppfylls det ena kriteriet, varierande med situationen), och 2) att cesaropapismen är så central för det muslimska tänkandet. Den kan möjligen jämföras med gammaltestamentlig judendom, eller med politiserad hinduism (av Nepal-Sikkimkraraktär). Islams grundpelare, är bilden av moskén, där de troende samlas och låter sig regeras från. De centrala religiösa auktoriteterna (undantaget ordnarna) är så gott som alltid också politiska auktoriteter, vilket om något är en bild som förstärks på lokal nivå. eftersom lägre religiös auktoritet i Islam är så oerhört decentraliserad.

I kombination med fetischen för arabisk kultur (som i grunden är lika nomad-brutal som de flesta nomadkulturer, liksom jordbrukskulturer är hierarkiska etc. etc. grova generaliseringar), så är ovanstående grogg oerhört explosiv, för då har man både ett gudakonungskoncept, en religion som uppmanar till socialt mätbart liv, och en brutalkultur.

Notera att andelen ISIS-anhängare från världens största muslimska land (Indonesien) är närmast lika med noll, och att det enda Perserfolk som ens bidrar med anhängare är Azerbaijan. Kultur spelar alltså roll här, som ingrediens i mixen som skapar ISIS. Det gör med all säkerhet finans också, även om jag där är mindre kategorisk - strömmarna av nordafrikanska terrorister in i Mali och Nigeria är stora, och här finns inte finansiell vinning som lockar. Det enda västerländskt komparativa vi har, är hur Calvinist-schweitzarna agerade mot småstaterna i närheten, när dessa inte hade frankrikes beskydd (samt naturligtvis hur USA agerade i Philipinerna, och enligt vissa philipinska medier fortfarande gör).

Det som, så vitt jag kan bedöma, skiljer terrorörelserna från de muslimska världarna, från andra rörelser, såsom Maoister i ostasien, eller Ultrakapitalister i Sydamerika, är
1) att de är den enda grupp teroraktörer, som för närvarande regelmässigt ignoreras eller uppmuntras av sina religiösa auktoriteter. Jämför med befrielseteologerna på sjuttio-åttiotalet, då Påven förklarade dessas religion som en avvikelse, eller frånvaron av uppmuntran för radikala Buddhistfaktioner. En Mujahedin eller antiindisk bombare är istället en patriot, och nu anser pakistans regering att "extremisterna i norr" (dvs. talibanismen återfödd) är "missledda", eller motsvarande svaga uttryck. Detta från ett land med den näst mest avancerade modeveckan i världen, och en rikshamnstad med 18m invånare, som sällan är speciellt religiöst aktiva.
2) att de har internationella, öppna, nätverk. Andra grupper, religiösa eller ej, har en tendens till paranoia. Islamism har en tendens till extas. De har helt enkelt en enklare rekryteringsprocess, eftersom deras narrativ är annorlunda.
3) att ingen annan grupp har så starka symbolvärden som ISIS (framförallt) har. ISIS har utropat ett kalifat. Det innebär att de gör anspråk på juridisk överhöghet över ALLA andra muslimska politiska enheter och dessas territorier (absolut cesaropapism alltså) - om jag inte minns fell var det en karl som hette Alboacen som formulerade den doktrinen. Det faktum att man har tillgång till den här symbolen, likställer ISIS ledarskap med Kung David, och med guds efterträdare på jorden. Samma argument som västvärlden använde för Absolut Monarki, med samma effekter.

Terror existerar överallt, och kan användas som verktyg av många. Det som gör att terror blir internationellt uppmärksammad, är när den blir ett hot, och påverkar krafter utanför sitt eget folk. Vi talar inte om kossackvåldet för närvarande, eller Nagaland attackerna, eller ens Katanga, för de är inte internationellt viktiga. Jag har aldrig sett någon som ojjar sig över stamkrigen i Dar-Fur. Svälten ja, men inte slavhandeln eller mördandet av religiöst avvikande.

Jag vet inte om detta är för oordnat för att vara till nytta för något alls, men jag skrev på tio minuter, så jag ber isf om tillgift.

* För den som inte är politiknörd: Afrika som kontinent har en tendens till extremt brutala krig. Vi reagerar på att Isis sätter huvuden på staketposter, och säljer småbarn som sexslavar. Båda sidor i både stamkriget i sudan, och religiönskriget i Mali gör samma sak, och ingen har någonsin reagerat på det, därför att det är normalt i kontexten. Att FN-soldaterna i Katanga förr eller senare blir legoknektar för endera sidan är också förväntat, och det är en del av kontinentens tragedi.

 

[Arfert]

Nej, det är inte islam som är problemet, det är den occidentalism (blandat med religös fundamentalism) som frodas de senaste säg 50 åren i mellanöstern, där väst beskrivs som dekadent, ont, kosmopolitiskt och annat dåligt.

Det ironiska är att occidentalismens tankegrund är något som uppfanns i Europa runt år 1800.. i Tyskland där tyskar beskrevs om jordnära personer som hade båda fötterna ordentligt förankrade i traditionens goda matjord. Medan Napoleons Frankrike var just kosmopolitiska och dekadenta stadsbor som stod för det farligt moderna. Sedan har den tankemodellen vandrat genom världen till mellanöstern, via till exempel tsarens Ryssland runt år 1900 eller det militäristiska Japan på 30-talet. För att inte tala om i Hitlers Tyskland.

Och jag misstänker att Cissis bekant syftar på islamister, inte på islam i stort.

 

[Ond bråd död]

Jag skulle säga att tråden inte bara degenerat från diskussion om terrorism till diskussion om islam, utan till mer eller mindre direkt mobbing av islam (Påståenden som att 90% av Saudis befolkning skulle vara pro-IS är liksom förbannat svåra att ta på allvar. Saudi är med och -bombar- IS, för tusan). Ta och bemöt mina solida komparationer som starkt påvisar att religiös terror spawnas av socioekonomiska strukturer, istället för att nicka gillande åt Cissis kollegas paranoida vanföreställningar att islam är ondskans avföda? Faktum kvarstår, liksom: socialt välmående muslimska länder spawnar inte terrorister, detta antyder starkt att kopplingen islam = terrorism inte är självklar på något vis, och att påstå att den är det, gynnar bara Sveriges växande lynchmobb av konspirationsälskande folkhemsrasister.

Obs! Inte ens jag påstår att religionen inte spelar roll -alls-; att tibetansk självständighetskamp är så himla icke-aggressiv och istället självmordsbenägen har garanterat en del att göra med Tibets buddhistiska arv och normsystem. (Men vi har ju å andra sidan mordiska buddhister som kör pogromer i Myanmar, liksom, så...) . På samma vis hade muslimsk militarism självfallet sett annorlunda ut om islam hade ett fullständigt ovetydigt icke-vålds-budskap. Men det är minst lika rimligt att göra en pacifist-tolkning av islam som det är att göra en våldstolkning, och den här vanföreställningen att islam är ett veritabelt paket av våld och förtryck och hat gör mig lite illamående.

Jag tycker inte alls att tråden blivit en mobbningstråd mot islam, tvärtom tycker jag att folk för ovanlighetens skull tar islam på samma allvar som säg kristendom i den här tråden. Det är viktigt att man mäter islam med samma måttstock som andra företeelser och inte slätar över eller bortser från alla problem som religionen för med sig.

Din socioekonomi är det ingen som motsäger, men det betyder inte att islam är det minsta oskyldig till allt elände, tvärtom finns samma socioekonomiska problem på andra håll utan att det urartar i något som Daesh eller Boko Haram. Ingen annan religion urartar i den utsträckningen som islam gör.

Det är viktigt att kunna prata öppet om problemen utan att låta sig tystas eller begränsas av vad som ses som korrekt för stunden.

 

[Ond bråd död]

Vad bygger de det på, utöver sin egen paranoia? Statistiken talar ju, som påvisats otvetydigt i den här tråden, starkt emot deras bild av situationen.

Om de arbetar med säkerhetsfrågor får man väl anta att de är insatta? Jag kan tänka mig att separatister i Europa håller sig till sina respektive länder medan Islamister är ett hot mot samtliga länder där. Därav den "paranoian"

 

[Ond bråd död]

Förlåt om jag blev lite hård i tonen tidigare, folket. Det är bara det att jag som sagt har pluggat islam och därför har en tendens att vilja se nyanserna och komplexiteten i den religionen, men VARJE JÄVLA GÅNG jag läser om typ ISIS eller whatnot online och hoppar till kommentarsfälten så i princip består de av tankar i stil med "islam = medeltida barbari", "alla muslimer är våldtäktsbenägna", "islam är en våldsreligion", "islam är inherently misogyn", etc. Det verkar allmänt accepterat på många håll i samhället att dra muslimer -och- hela deras trossystem över en kamm på ett sätt som inte varit okej med tex judar och indianer sedan 1945, och det gör mig fullständigt mörkrädd att så är fallet. Vi ser idag starka rasistiska krafter växa i Europa och deras främsta mål är muslimer och folk från mellanöstern och nordafrika, länder som är några av de mest utsatta i världen och behöver all hjälp vi kan ge dem (inkluderat flyktingmottagande med öppen famn). Därför är det så vansinnigt provocerande för mig när man Sam Harris-style tar debatten om muslimsk terror eller muslimska länders problem till en nivå där islam ses som inherently sämre än andra religioner, och vad som borde vara en komplex, nyanserad och djuplodande samhällsanalys reduceras till "de håller fast vid medeltida irrläror". När krigsherrar i Kongo begår machetefolkmord och massvåldtäkter är det minsann ingen som anklagar dem för att vara religiöst förvridna, men så fort muslimer gör samma sak, bara för att de använder en annan och mer religiöst laddad retorik, då är det minsann okej att skylla allt på islams doktriner eller inbilla sig att Iran drar i spakarna på någon sorts gigantisk världskonspiration av shiitiska självmordsbombare.

Är islam problemfritt? Nej, det har jag aldrig påstått. Men det centrala problemet om man diskuterar tex Saudi är inte islam i sig, utan -konservatism-. Underlättar islam konservatism? Ja, kanske, men konservatism frodas uppenbarligen världen över, muslimsk eller ej, och för socialliberala anarko-kommunister som mig är konservatism alltid dåligt i alla former det tar sig. Om man nu ändå prompt ska vara sunkigt, destruktivt superkonservativ kan man väl lika gärna vara muslim samtidigt, då får man iallafall ha balla kläder.

med det sagt, -radikalkonservatism- (dvs det IS sysslar med) är ett lite annorlunda fenomen, som tycks särskilt starkt på två platser i världen, USA och arabvärlden-centralasien-indien. Men varför är arab-indisk-asiatiska radikalkonservativa ibland våldsamma, men sällan amerikanska? eh...där kommer vi naturligt tillbaka till mitt resonemang om länders politiska, sociala och ekonomiska situation. Amerikanska radikalkonservativa har en bred flora av uttrycksmedel, närda av USAs individualistiska kultur och trygga och stabila samhälle, de har inte samma förutsättningar att bli våldsamma psykopater som unga, utsatta och förfördelade bondpojkar i Afghanistan. Men annorlunda var det minsann för mindre än 100 år sedan, jag säger bara: Ku Klux Klan.

Så medan radikalkonservatism definitivt har varit trendigt i den islamska världen ett tag, är det ingalunda något unikt för denna, och -våldsam- radikalkonservatism tycks uppstå då och då på olika ställen i världen. Och förklaringsmodellerna för att förstå detta fenomen -måste- tillåtas vara mer komplexa och mindre efterblivna än Sam Harris eller Christoper Hitchens intoleranta, chauvinistiska samhällsanalyser.

Kan det inte vara just därför man antar att religion spelar en större roll i det fallet? Låter självklart för mig, men.

 

[Ond bråd död]

Nej, det är inte islam som är problemet, det är den occidentalism (blandat med religös fundamentalism) som frodas de senaste säg 50 åren i mellanöstern, där väst beskrivs som dekadent, ont, kosmopolitiskt och annat dåligt.

Det ironiska är att occidentalismens tankegrund är något som uppfanns i Europa runt år 1800.. i Tyskland där tyskar beskrevs om jordnära personer som hade båda fötterna ordentligt förankrade i traditionens goda matjord. Medan Napoleons Frankrike var just kosmopolitiska och dekadenta stadsbor som stod för det farligt moderna. Sedan har den tankemodellen vandrat genom världen till mellanöstern, via till exempel tsarens Ryssland runt år 1900 eller det militäristiska Japan på 30-talet. För att inte tala om i Hitlers Tyskland.

Och jag misstänker att Cissis bekant syftar på islamister, inte på islam i stort.

Det låter dock som islam är en del av problemet.

 

[Arfert]

OBD: Nej, det låter som om en vissa specifika delar av islam är problemet.

Om man till exempel frågar random iranier var han helst vill bo så är det stor chans att han eller hon svarar "i USA". Så många har en rätt positiv bild av väst.

 

[Arfert]

Ymir skrev:

(Påståenden som att 90% av Saudis befolkning skulle vara pro-IS är liksom förbannat svåra att ta på allvar. Saudi är med och -bombar- IS, för tusan)

Huset Saud är är emot Daesh, eftersom de är ett stort hot mot kungafamiljen (som inte har någon nåd att vänta), men mannen på gatan är en annan sak. Det handlar om självbevarelsedrift. Plus att stöda rörelser som kan bli fiender nångång i framtiden är väl mer regel än undantag när det gäller mellanösternpolitik. Fiendens fiende är din vän.

Hur många pakistanier stöder USA tror du? Pakistans allierade? Inte många.

 

[Troberg]

Det jag tänker här är att det är viktigt att särskilja muslimer från islamister. För mig är det i alla fall en stor skillnad.

Japp. Islamist är ett rasistiskt tillmäle, medan muslim inte är det.

Förlåt om jag blev lite hård i tonen tidigare, folket. Det är bara det att jag som sagt har pluggat islam och därför har en tendens att vilja se nyanserna och komplexiteten i den religionen, men VARJE JÄVLA GÅNG jag läser om typ ISIS eller whatnot online och hoppar till kommentarsfälten så i princip består de av tankar i stil med "islam = medeltida barbari", "alla muslimer är våldtäktsbenägna", "islam är en våldsreligion", "islam är inherently misogyn", etc. Det verkar allmänt accepterat på många håll i samhället att dra muslimer -och- hela deras trossystem över en kamm på ett sätt som inte varit okej med tex judar och indianer sedan 1945, och det gör mig fullständigt mörkrädd att så är fallet. Vi ser idag starka rasistiska krafter växa i Europa och deras främsta mål är muslimer och folk från mellanöstern och nordafrika, länder som är några av de mest utsatta i världen och behöver all hjälp vi kan ge dem (inkluderat flyktingmottagande med öppen famn). Därför är det så vansinnigt provocerande för mig när man Sam Harris-style tar debatten om muslimsk terror eller muslimska länders problem till en nivå där islam ses som inherently sämre än andra religioner, och vad som borde vara en komplex, nyanserad och djuplodande samhällsanalys reduceras till "de håller fast vid medeltida irrläror". När krigsherrar i Kongo begår machetefolkmord och massvåldtäkter är det minsann ingen som anklagar dem för att vara religiöst förvridna, men så fort muslimer gör samma sak, bara för att de använder en annan och mer religiöst laddad retorik, då är det minsann okej att skylla allt på islams doktriner eller inbilla sig att Iran drar i spakarna på någon sorts gigantisk världskonspiration av shiitiska självmordsbombare.

Totalt instämmande! Jag har bott och arbetat i två år i ett muslimskt land. Jag vet vad de är, och när folk okritisk bräker ur sig rasistisk dynga om islam som jag vet är ren bullshit, då blir jag irriterad.

Och, nej, jag är inte reflexmässigt mot USA. Det finns mycket med USA som jag ogillar, men det finns också saker med USA som jag tycker är lysande. Problemet idag är att vi har två motpoler, USA och vissa muslimer. USA beter sig värre än dessa muslimer på den internationella scenen (kolla dössiffrorna i Irak, tex), men i stort sett alla nyheter vi får är USA-producerade, så vi får inte en rättvisande bild av läget.

 

[LordTengel]

Japp. Islamist är ett rasistiskt tillmäle, medan muslim inte är det.

Va? Islamist är en person som strävar efter att samhället ska styras i enlighet med islams påbud - en aktiv förespråkare av religionen som samhällsskick, om man så vill. Det har inget med rasism att göra.

 

[Arfert]

Japp. Islamist är ett rasistiskt tillmäle, medan muslim inte är det.

Islamist är ett vedertaget term i media och så vidare. Som syftar på en fundamentalistisk muslimsk extremist. Om det är rasistiskt så är i stort sett alla tv-kamaler och tidningar i Sverige rasistiska.

Alternativt försöker sig den gode Troberg ovan sig på en retoriskt fint.

 

[Troberg]

Om "islamist" inte är rasistiskt, varför har man inte liknande ord för andra religioner? Sorry, men det är bara ytterligare ett sätt som SD lyckats skapa vardagsrasism.