Vimes
Sillkung
- Joined
- 15 Jun 2000
- Messages
- 12,089
Check! Jag kommer inte passa den här gången.solvebring said:Tänkte bara påminna om Cissis tema Ensamhet, deadline 31 Jan.
Ja, så här kommer alltså Cissis Ensamhet.Cissi said:Jag kan inte posta upp mitt bidrag från den här månaden, teknikstrul, Solve har lovat att hjälpa mig så håll ögonen öppna på hans poster. Han kommer upp med två bidrag den här gången.
Kramar
Ingen fara med det, tycker jag. Tvärtom. Du nämner ju till och med ordet i din text. Förövrigt tycker jag att det är bra om vi alla kan känna oss avslappnade i att ha tolkningsfrihet; att vi sätter ett bestämt tema utan att sätta ut några övriga ramar. Med andra ord kan man ju relatera till temat på så många olika nivåer och just den tillåtelsen till experimenterande ser jag som en för del.Cissi said:Jag var lite bekymrad över att det kanske inte berörde temat tillräckligt mycket med bara hennes tankar om ensamhet i och med sjukdom och död.
Tack. Fina ord.Rymdhamster said:Aoowe, fin! Jag tycker att det alltid är ett risktagande att skriva så där lyriskt och poetiskt (eller är det en taftologi att säga båda?) då det lätt blir rörigt och svårläst, men du har skrivit ypperligt och jag har inga problem att hänga med! Jag får känslan av hur texten beskriver någons tankar och känslor i samma stund som huvudpersonen upplever dem.
Fin berättelse som påminner mig mycket om bröderna Lejonhjärta på det sätt jag såg den som ung _och samtidigt_ på det sätt jag såg den när jag blev äldre. När jag var ung var det bara ett äventyr, och jag drömde mig själv bort till Nangiala. När jag blev äldre så var det en sorgsam film som ju faktiskt beskriver hur två unga pojkar dör. Två gånger! För att inte tala om de som dör där i mellan. Din text är på samma gång hoppfull och äventyrlig men också sorgsen.
En sak jag blev nyfiken på:
"Mitt hem är i landet östan om sol, västan om måne och rakt under morgonstjärnan"
Morgonstjärnan är ju ett annat namn på Venus, men då den här texten handlar om döden och livet efter döden så kan jag inte låta bli att tänka på att Morgonstjärnan även är ett annat namn på Lucifer. Avsiktligt eller sammanträffande?
Ooo, låter bra! Vi behöver sagor! Vill du så läser jag gärna, även om det får bli utanför cirkeln.Cissi said:Jag har en fortsättning på den här historien och en annan version också. Min tanke med den är att det ska bli en odyssé genom den blå stigens skog.
Ah, skönt! Annars hade saker och ting hamnat i en liten mörkare dager =)Cissi said:Och, nä, det är ett sammansträffande. Jag gör sällan några genomtänkta kopplingar i text, jag bara känner.
Jadå, allt ser rätt ut.Rymdhamster said:Hej! Jag brukade skriva en del när jag var mindre men det upphörde. Nu vill jag börja igen. Alla kommentarer på allting tas tacksamt emot, oavsett hur små, stora, elaka eller snälla de må vara!
Blev allt rätt nu?
Mjaej, alltså, du var inte så otydlig, dock nog otydlig för mig personligen att jag inte skulle förstå vad som hände utanför hans cell. Jag förstod att han var i en cell och att han var rädd för det som fanns utanför – samtidigt som han ändå ville fly.Rymdhamster said:Hmmm... var det så otydligt alltså? Jag tyckte själv att allting kändes glasklart, men så var det ju jag som hittade på det också =)
Ja, och det gjorde du väl. Där fanns inga tveksamheter alls.Rymdhamster said:Ville sitter i en fängelsecell vilket jag försökte förmedla genom att säga att han låg på en brits, att han var inspärrad av ett galler samt att jag kallade rummet för en cell.
Ja, det förstod jag inte. Bara att han kände sig hotad av det som fanns därute och att våld och död var tämligen centralt.Rymdhamster said:Hela bakgrund är någon form av zombieapokalyps vilket jag jag försökte förmedla (om än vagt) genom att han istället för röster och fotsteg (en efterlängtad räddningsstyrka) hörde stön och släpanden (zombies som irrade runt), lukten av förruttnelse och att "världen borde vara ett vandrande buffébord" för råttorna, samt att "något får de döda att röra på sig" =)
Jag personligen känner att de var lite för vaga. Samtidigt gillar jag nog att de var det. Den här lite förvirrade känslan tror jag, när jag tänker efter, passar bra till den här texten.Rymdhamster said:Var anntydningarna för vaga eller är det att de kom för sent i texten för att vara till någon nytta?
Topp! Ja, det var långt ifrån en dålig text.Rymdhamster said:Jag är glad att du ändock gillade texten. Målet med det hela var att försöka få fram att i Villes fall var ensamheten något bra, och det var risken för att zombiesarna som rörde sig på andra sidan dörren skulle ta sig in, dvs slutet på hans ensamhet som var dåligt.