Ja, det är svårt att ge respons på sådana här basic grundregler utan att låta väldigt butter. Jag är medveten om hur trist jag låter.
När någon har skrivit något
nytt eller
personligt så kan man ju alltid lyfta fram just detta och bedöma det för dess egna kvaliteter - vilket låter trevligare - men när man skall bedöma ren funktionalitet så blir det tristare. Det går knappt ens att ge positiva omdömen på ett trevligt sätt, eftersom det bästa omdömet man kan ge ju i princip är "jag hittar inget fel på det".
Nå, med detta sagt så skall jag försöka göra mitt bästa för att låta saklig och inte vara alltför neggo.
Nej, inte alls. Fummel är ju så lustiga.
Det kan jag köpa. Jag hoppas att de verkligen blir kardinalknashändelser i sådana fall, eftersom de kommer att inträffa så sällan. Den angreppsvinkeln skulle jag nog kunna se som en trevlig feature: "Färre fummel - men när de väl inträffar så skall de generera roliga händelser runt spelbordet som man kan dra anekdoter om efteråt".
Motståndsslagen har inte introducerats. Där kan man till exempel hantera kvaliteten som differensen mellen de två slag.
Det leder i sig till ett par problem:
- Så länge som båda parter
lyckas med sina respektive slag så är ovanstående metod enkel att räkna med.
- Men om endast den ena parten lyckas med sitt slag så uppstår frågan vad det egentligen är man skall räkna differens mellan. Rent intuitivt tänker man förmodligen att misslyckanden räknas som 0. Då fortsätter allt att vara enkelt att räkna med.
- Men vad händer då om
båda parter misslyckas med sina respektive slag? Den som slagit lägst lyckas med framgångsgraden av differensen mellan slagen? Det känns som tre helt olika sätt att räkna ut framgångsgraden - där det andra sättet utmärks genom att ha en helt annan kurva över resultaten än övriga två - och det känns lite osmidigt.
---
Alla sådana här "slå under FV"-system har på ett eller annat vis stött på det här problemet. Pendragon dras med samma avigheter, texempel
De flesta moderna regelsystem brukar se till att angripa detta problem på sådant sätt att enkelslag och motståndsslag hanteras på två väldigt likvärdiga och strömlinjeformade sätt; därför kan jag tycka att ditt förslag känns lite avigt funktionsmässigt. Det är inga oöverkomliga problem, dock, och man kan absolut mena att finesserna överväger bristerna.