Jag tänker på uttrycket, tillskrivet Volatire, att "common sense is not so common". Så att ge konkreta verktyg är ju bra så att man inte förutsätter att alla har "common sense" när de spelleder.
Visst, det också, men i det här fallet tänkte jag särskilt på att "det här är en tuff produkt som bara passar 15-åringar och äldre" traditionellt är ett bra trick för att locka 13-åriga grabbar som kunder.
Precis! Dessutom handlar ju mycket sådana här diskussioner att man behöver bemöta eller prata om trauma, fobi eller andra saker som är väldigt personliga. Vilket inte är lätt, speciellt då skam är en av de vanligaste reaktionerna folk har på sitt eget trauma. Så att förvänta sig att någon ska säga "jag vill inte att det här kommer upp" funkar sällan i praktiken, men att både kommunicera saker som förekommer och även fråga "är det något som någon här inte vill kommer upp?" ger en möjlighet att faktiskt säga till innan det är för sent.
Kanske inte, men de kan trigga dåliga minnen och trauman som kan vara med en hela livet.
Vem talar om kapitel?
Ja och det här tycker exakt alla. TW/CW är i praktiken bara ett extra verktyg för olika spel och scenarion. För de där det spelar roll finns det där, för de där inte spelar roll så vet de vad de innehåller. Dessutom har ju ingen pratat om kapitel. Jag har argumenterat för att jag ibland tycker att man borde vara mer utförlig men då har längden blivit en ruta eller en spalt. Dessutom föreslår jag mer längd för att ge mer förslag till spelledare/gruppen för hur man kan hantera det. I de så är det också just ganska tydligt "så här kan ni göra, men ni får avgöra". Knepet är mest att få folk att tänka på det.
Och hur kom det på tal att spelaren ogillade detta? Berättade de själva, frågade du, eller hur?
Jag argumenterar mot att skaparna av rollspelsprodukter ska sätta innehållsvarningar på dem, för att jag ser vissa risker med det. Jag är inte emot information som sätter en rimlig förväntan på innehållet, i synnerhet om det avviker från andra produkter av samma typ ("Kult-äventyret" till DoD, som togs som exempel). Jag är absolut inte emot verktyg som motverkar negativa spelupplevelser. Men jag ser inte CW/TW på produkten som ett sådant verktyg.
Man kan även se det som pedagogik. HeadsUp.
Är man som skapare av rollspelsprodukter extra lämpad för det, menar du? Vad gör de förslagen bättre än de som gruppen hittar själva? Produktskaparen kan ju rent av komma med dåliga, okunniga förslag som tillkommit bara för att "man ska ju ha CW/TW i sina produkter".
Vi pratade om det, på samma sätt som vi hade gjort om vi var en grupp vänner som skulle välja film att titta på eller vilken annan aktivitet som helst.
Jag tycker det finns en legitim kritik mot drev och moralpanik, speciellt amerikanska universitet verkade ha varit drabbat av det, men även i Sverige fanns det exempel. Jag tror det verkar ha lugnat ner sig lite på senare tid, men jag kan ha fel.
Man är väl lika lämpad som skapare att föreslå det som exakt allt annat man som skapare skriver i rollspel? Det här är ju ett av de få medierna där att frångå skaparens text är vedertaget.
Jättebra! Hade den personen sagt det till en helt främmande spelledare eller spelgrupp? För det är i stor del i de sammanhangen som diskussionen om CW/TW uppstått.
Sist jag kollade är det också snarare de där som säger ”Oh are you triggered?!” som blir triggade… och då inte ens av triggande saker utan bara antydan att kvinnor kan ha agens, transpersoner finns och det är ok att icke-vita kan få säga något.
Jupp! Jag är ibland osäker på om jag ens gillar varningsnamnet, för jag känner ofta att det är mer information. Därför föredrar jag t ex CW snarare än TW, för det är mindre laddat.
Om man under speltest upptäcker att vissa spelare reagerar starkt mot något men andra spelare tycker att det försämrar upplevelsen om det exkluderas, så är det väl schysst att även nämna det för framtida spelare. Särskilt då om man kommit på något tips på hur man kan lösa det i ett spel där så behövs.
Det är nog inte ovanligt att folk himlar med ögonen och tänker »amen lägg av för fan« tyst för sig själva när de ser den sortens videoklipp, och det är väl lite därför som »triggervarning« just fått de där negativa associationerna; för att det uppfattas som överdrivet och oproportionerligt att använda PTSD-terminologi för typ »milt ogillande« eller »det där är jag inte helt bekväm med«.
Ja och det kanske också kan vara skillnad på grader av innehåll, typ
“Content Awareness”? Vet inte vad det skulle vara på svenska, ”Innehållsdiskussion” eller nåt sånt.
