Det här är ju superintressant, för den här spontana "can't touch this"-känslan du beskriver är exakt hur jag känt mig bemött av indierollspelare, som återvändande rollspelare.
Jag har mest tyckt OSR känns lite ironiskt, som ofta uttalad motreaktion på D&D 3E, men med OGL tryckt på sista sidan. :)