Search results

Det här var för mig otroligt intressant, för jag ser just pluppar, kort, tärningar, figurer, etc., som "brädspelighet". Allt som inte är att agera roller är för mig system. Så den här vinkeln på det, att det just handlar om att du tas ut ur "rytmen", om en så vill, känns som ett rätt bra svar på...

Det här är en ståndpunkt som ligger nära min egen. Men samtidigt är jag inte en särskilt taktisk spelare, så det här händer egentligen aldrig mig personligen. Däremot brukar många diskussioner i forum för specifika rollspel handla om vad som är en dumpstat, hur du min/maxar och så vidare, vilket...

Var dock aldrig någon som hävdade annat än att det är preferenser heller. Kort är ju otroligt användbara i många olika sammanhang. På sätt och vis behöver det ju inte skilja sig allt för mycket från props i diverse detektivscenarier.

Jag tyckte det var intressant som Luddwig skrev i tråden om komplexitet, om att ett spels brädspelighet skulle göra det till något annat än rollspel. Bortsett från rena preferenser, vilka ju trots allt avgör det allra mesta i våra fritidsintressen, så kände jag att min syn på det är nästan det...

Tror det här är exakt vad jag oftast är ute efter. Jag tycker dessutom om när spel gör "sin" grej snarare än att ha samma färdighetslistor och handlingssystem som alla andra spel. Men samtidigt är det många grupper jag spelat i som förväntar sig att rollspel fungerar på ett visst sätt och blir...

Ser fram emot GothCon och att förhoppningsvis få åka ett andra år på DanCon. Utöver det blir det mest jobb och egna projekt. Letar förläggare för ett kortspel om pakter med djävulen just nu. Tänker även arrangera rollspelsscenario på GothCon för andra året i rad.

Mycket bra! En konstruktiv variant av "gör det själv istället!" :)

Exakt vilka ytterligheter som placeras är nog mer en fråga om preferenser. För min del ser jag improv, friform, etc., som lite av en annan sak än mer "speliga" rollspel eftersom flera av mina spelgrupper inte överhuvudtaget såg det som rollspel om det inte rullades tärning (mer eller mindre)...

Har du då inte besvarat din egen fråga redan där? För min egna del tycker jag scenariot ska respektera min tid. Det mesta arbetet behöver redan vara gjort - allt från att hitta på namn till att ge mig en grund att stå på. Jag sätter mig hellre ned och spelar något färdigt än tvingas crowdsourca...

Tror mitt egna perspektiv på samma sak skulle vara FFGs Warhammer, med massor av kort och specialtärningar. Så i sak håller jag nog med dig egentligen. Men däremot tycker jag det finns ett spektrum. Ena änden är standardrollspel. Andra änden är FFGs Warhammer. Att lyfta över vissa saker tycker...

Jag förstår inte alls den här jämförelsen. Tärningar och bokföring tillhör ju också brädspelens domäner - vad gör mer eller mindre spelighet ett rollspels regler till Super Marios melodi? Många gillar ju att använda props i spel. Regler kan ju också vara en sorts “props”.

Det är min uppfattning av att ha läst Night Witches också, även om boken i sig är väldigt inspirerande. Sen tycker jag nog personligen att enklare == bättre, men allt är ju kolosst subjektivt. Flera av mina spelare har varit skeptiska när regelsystem inte haft vanliga regler för handlingar...

Årets spel: Diplomacy. Utkom 1959, men det är helt enkelt fortfarande världens bästa spel. Antagligen för att det kräver sju spelare och tar oändligt lång tid att spela och kräver lång planering i förväg, vilket leder till hype. Men ändå! Bäst.

Inte tillräckligt bekant med Apocalypse World för att uttala mig särskilt mycket. Har mest bara upplevt Moves som en rätt dryg begränsning när jag läst reglerna och har därför struntat i att spela med dem. Kanske är ett misstag?

Det här är något jag har allt svårare för, när tiden till rollspel är mer begränsad och det är svårare att alls få en grupp att samlas runt ett bord som goda medspelare. Jag undrar hur många procent av rollspelshyllan som är sidor av beskrivningar över ungefär samma färdigheter? Spel som...

Om du frågar det jag tror du frågar så är svaret ja. :) Precis som Mutant År noll handlar mycket om överlevnad och att samla saker, och spelarna förstärker detta med att själva samla på krubb och vatten, så funderar jag mycket på de handlingar som görs runt bordet även bortom att ha pluppar...

Men i 7th Sea ('99) finns flera stycken små regelbubblor som simulerar specifika saker. Varje bubbla i sig är superenkel och utgår från exakt samma grund. Ett fartyg har samma grundegenskaper som en rollperson, exempelvis. Men nyanserna i varje bubbla innebär att det *känns* mer som en kuskjakt...

Jag är lite halvbesatt av vad handlingarna runt bordet representerar i spelet. När du rullar tärningen, vad symboliserar det, exempelvis? I de flesta rollspel symboliserar det en "handling", vilket är ett väldigt abstrakt koncept som i praktiken kan betyda vad som helst (och därför ingenting)...

Det var detta som hände med Gustav måste dö. Flera tyckte att det blev för mycket brädspel och för lite rollspel. Men jag gillar att göra dylika experiment och tycker om att utforska var de här gränserna går. I slutänden verkar nämligen komplexitet ofta handla om hur "speligt" det är, för många...

Och det är något negativt att det "känns" mer som brädspel, för din del? Jag är mest nyfiken. Sättet Dallas löser många saker på var för mig något av en uppenbarelse. Spelet är från 1980, så det är rättså opolerat och onödigt komplicerat, men bruket av kort för att göra spelet mer överskådligt...