Okej, eftersom jag fått så mycket positiv feedback blir jag inspirerad att gå vidare med det här. För att få till det här behövs lite mer kött på benen. För det första vill jag ge lite mer personlighet åt Odjuret. Jag tänker mig att Odjuret är något som passerar från sire till childe (jag behöver också nya termer!). Jag behöver fila bort serienumret på Vampire, så det här blir ersättningen för klanerna. Varje Odjur ger en övernaturlig förmåga till vampyren, men har också sin egen personlighet som kommer fram när Odjuret dominerar. Denna personlighet får såklart gärna stå i skarp kontrast till vampyrens egen. Typ såhär:
Vilddjuret
Vilddjuret är okontrollerat raseri och blodtörst. När vilddjuret släpps lös i en fysisk konflikt kommer vampyren att tappa fattningen och gå bärsärk, vildsint skrattande och ylande. I sociala konflikter tenderar det att skrika, dominera, hota och skrämma, och har lätt att ta till nävarna. Vilddjuret ger vampyren förmågan att förvandla sig till en enorm best med sylvassa klor och dreglande käftar. Denna best kan ta sig an dussintals människor med eldvapen eller flertalet vampyrer som vanligtvis är mäkigare än vampyren själv, och ändå gå segrande ur striden. För att använda den förmågan i en konflikt krävs att spelaren lägger fram en svart markör.
När vilddjuret är starkt kommer det att försöka få vampyren att brista ut i våld för minsta småsak. En blick eller ett ord kommer att få vilddjuret att vråla efter blod och ju mer vampyren håller tillbaka det, desto högre vrålar det.
Lögnaren
Lögnaren är svekfull och visar aldrig sitt rätta ansikte. När lögnaren tar över i sociala konflikter kommer den att ljuga, undvika och förvirra sin samtalspartner. I fysiska konflikter tenderar den att använda sina förmågor för att förvilla och komma undan. Lögnaren ger vampyren förmågan att skapa illusioner i form av ljud, ljus, lukt och alla andra sinnen. Illusionerna kan inte orsaka skada, men ter sig på alla andra sätt verkliga. Även den som vet om att det är en illusion kan inte bryta den förrän vampyren själv släpper den. För att använda den förmågan i en konflikt krävs att spelaren lägger fram en svart markör.
När Lögnaren är stark kommer den att försöka få vampyren att svika löften, ljuga för sina vänner och spela bisarra och grymma spratt.
Njutaren
Njutaren njuter inte av vad som helst. Lidande och smärta får den att rysa av välbehag. När Njutaren dominerar kommer den att göra sitt bästa för att orsaka smärta, vare sig denna är emotionell eller fysisk. Njutaren ger vampyren förmågan att framkalla blödande, smärtsamma sår på andras kroppar. Smärtan som detta orsakar är outhärdlig och Njutaren älskar inget mer än att höra de stackars offrens plågade skrik. För att använda den förmågan i en konflikt krävs att spelaren lägger fram en svart markör.
När Njutaren är stark kommer den att försöka få rollpersonen att såra människor och vampyrer i dess närhet, gärna känslomässigt. Om de är vampyrens egna närstående så att hon själv lider är det bara bonus.
Jag tänker mig ett ninjigt Odjur som har makt över skuggorna, och kanske ett manipulerande Odjur som leker med folks känslor. Fem stycken är nog tillräckligt, om ingen kommer med andra coola förslag. Nu ska jag äta.
Nej då. Allvar, ja. Stort allvar... Vet inte så noga. Det handlar mest om att jag tappade orken och till och med viljan att förklara. Det har dock inte med Recca eller någon annan att göra. Det var bara jag som droppade luften ur min ballong. Jag tappade lusten helt enkelt, och då ville jag klargöra det ordentligt. Det ser så sketet ut att bara dra från en diskussion utan att ha avslutat den.
