Vitulv
Årets spelledare 2011 och 2013
- Joined
- 23 Dec 2000
- Messages
- 7,060
The Varnhold Vanishing - Spelmöte #5
Efter att Hertig Farran kommit tillbaka från sin och Elgas vetenskapliga utforskning av Vordakais krypta, begav sig han, Thotas, Iacobia och Kelis norrut, för ett kort besök i Restov - Svärdsherrarnas säte i Brevoy. Anledningen var att Thotas behövde få sin stenrustning förtrollad, och Farran ville även passa på att avlägga visit hos Jamandi Aldori, den skarpa adelsdamen som tidigare under året förärat Hjorthamn med ett besök.
Under resan mot Restov, vid bron över Kiravoyfloden blev sällskapet dessvärre överfallna av en märklig best - en gigantisk krokodil, som var täckt av piggsvinstaggar! Fylld av mod snarare än vishet förvandlade sig Thotas till en katt och gick till vildsint anfall. Piggsvinskrokodilen svarade kallt med att slita Thotas i stycken, och vore det inte för att sällskapet med magi lyckades förblinda besten hade Thotas inte bara varit död, utan även monstermat.
Thotas var som sagt död, men då våra hjältar under sina äventyr lagt rabarber på en skriftrulle med en reinkarnationsformel på så fanns det ännu hopp att den korpulente dvärgens död inte skulle vara ett permanent tillstånd. Exakt vad Thotas skulle komma tillbaka som var det dock ingen som visste, och nog hoppades Iacobia i hemlighet att han skulle återfödas som en troglodyt? Så blev dock inte fallet, och som ett ödets nyck kom Thotas tillbaka till livet som en... dvärg!
Efter avlagd visit i Restov, där man dessvärre fick nöja sig med Lord Umbars (Jamandis imbecille broder) umgänge, reste så våra hjältar tillbaka till Hjorthamn. Det var nu första gången sedan mysteriet i Varnmark uppdagades som Farran fick återse sin huvudstad och folket klev man ur huse för att hurra åt de återvändande hjältarna.
I Hjorthamn uppstod dock ett dilemma för Farran och de andra rådsmedlemmarna. Även om våra hjältar haft överseende med Pox och Bosmans tjuvjakt så hade de två vagabonderna länge varit en vagel i ögat på Grönbälltes Sheriff, Parok. Den driftige gamle sergeanten hade till slut fått tag på tjuvjägarna, slängt dem i fängelsehålan och börjat bygga en galge, för att en gång för alla markera vad som händer om man olovligen jagar på hertigens mark. Då våra hjältar hade en god relation till Pox och Bosman ville de ogärna se dem dingla i galgen. Det krävdes en hel del diplomati för att få Parok att gå med på ett lindrigare straff, men i slutändan lyckades man dämpa hans blodtörst, och istället tvångsrekryterades de två tjuvjägarna under högljudda protester till Paroks skogspatrull. Kanske hade de föredragit galgen.
Efter att ha spenderat några dagar i Hjorthamn begav sig de fyra äventyrarna ut på fiskarfänge! Man begav sig västerut, för att fånga ål till Hjorthamns mästerkock, som ville ha en ålfestival! På vägen till sjön Silvertrappan råkade man dock ut för en obehaglig överraskning då en lyktgubbe tog sin in i Farrans magiska hydda och störde nattsömnen. Obehagligt värre, och den skrämde halvt slag på stackars Kelis som satt vakt.
Vid silvertrappan stannade man ett par dygn. På dagarna rodde sällskapet ut i sin ihopvikbara båt, och metade ål med Thotas magiska godbär på kroken. På nätterna studerade man alla de févarelser som bodde i området runt sjön; griggar, fédrakar och nixier - vattenféer. När de fångat tolv stora silverålar begav man sig iväg på en liten bergsexpedition, där man hjälpte en otäck, men vänligt inställd fasspindel vid namn Zzamas. Zzamas lya hade tagits över av xiller - ondskefulla varelser från det eteriska planet, och hon bad äventyrarna om hjälp med att driva dem på flykten. Det slutade med att Iacobia sprängde hela stammen med ett par välriktade eldbollar. Som belöning fick sällskapet en magisk kista, med en trollformelsbok i.
___
Spelledarreflektioner
Det här var ett typiskt mellanmöte, då både Ellori (chrull krigare) och utbygdsjägaren Phelan var borta. Lite småputtrigt och mysigt, men utan någon egentlig story annat än ganska klassisk hexcrawl.
Persson lärde sig något nytt om AC och full-round attacks när hans rollperson togs av daga på ett väldigt plötsligt sätt. Det var spännande att se vad han skulle återfödas som, då reincarnate innebär att man slår på en slumptabell. Att han återföddes som dvärg (vilket är en chans på ca 10%) får väl ses som ett tecken från spelgudarna
Det var kul att återknyta till Pox och Bosman, två karaktärer som jag själv skrivit in i kampanjen, och gillar rätt mycket. Jag är glad att inte spelarna lät dem dingla i galgen.
Under de senaste spelmötena hare jag mer och mer börjat använda slumptabeller för random encounters. Jag har tidigare inte varit riktigt bekväm med sådana, men börjar tycka att det är rätt kul faktiskt. Det ger mig som DM lite extra spänning, då jag inte riktigt vet vad som ska hända hela tiden. Det är också bra träning i att kunna improvisera snabbt, och att snabbt titta på ett stat block och förstå hur en varelse/monster ska spelas. Givetvis belönas även rollpersonerna med random treasure, vilket ibland ger helt awesome resultat. Dante lyckades t.ex. lägga rabarber på en +2 keen poison dagger (om jag inte minns helt fel).
Efter att Hertig Farran kommit tillbaka från sin och Elgas vetenskapliga utforskning av Vordakais krypta, begav sig han, Thotas, Iacobia och Kelis norrut, för ett kort besök i Restov - Svärdsherrarnas säte i Brevoy. Anledningen var att Thotas behövde få sin stenrustning förtrollad, och Farran ville även passa på att avlägga visit hos Jamandi Aldori, den skarpa adelsdamen som tidigare under året förärat Hjorthamn med ett besök.
Under resan mot Restov, vid bron över Kiravoyfloden blev sällskapet dessvärre överfallna av en märklig best - en gigantisk krokodil, som var täckt av piggsvinstaggar! Fylld av mod snarare än vishet förvandlade sig Thotas till en katt och gick till vildsint anfall. Piggsvinskrokodilen svarade kallt med att slita Thotas i stycken, och vore det inte för att sällskapet med magi lyckades förblinda besten hade Thotas inte bara varit död, utan även monstermat.
Thotas var som sagt död, men då våra hjältar under sina äventyr lagt rabarber på en skriftrulle med en reinkarnationsformel på så fanns det ännu hopp att den korpulente dvärgens död inte skulle vara ett permanent tillstånd. Exakt vad Thotas skulle komma tillbaka som var det dock ingen som visste, och nog hoppades Iacobia i hemlighet att han skulle återfödas som en troglodyt? Så blev dock inte fallet, och som ett ödets nyck kom Thotas tillbaka till livet som en... dvärg!
Efter avlagd visit i Restov, där man dessvärre fick nöja sig med Lord Umbars (Jamandis imbecille broder) umgänge, reste så våra hjältar tillbaka till Hjorthamn. Det var nu första gången sedan mysteriet i Varnmark uppdagades som Farran fick återse sin huvudstad och folket klev man ur huse för att hurra åt de återvändande hjältarna.
I Hjorthamn uppstod dock ett dilemma för Farran och de andra rådsmedlemmarna. Även om våra hjältar haft överseende med Pox och Bosmans tjuvjakt så hade de två vagabonderna länge varit en vagel i ögat på Grönbälltes Sheriff, Parok. Den driftige gamle sergeanten hade till slut fått tag på tjuvjägarna, slängt dem i fängelsehålan och börjat bygga en galge, för att en gång för alla markera vad som händer om man olovligen jagar på hertigens mark. Då våra hjältar hade en god relation till Pox och Bosman ville de ogärna se dem dingla i galgen. Det krävdes en hel del diplomati för att få Parok att gå med på ett lindrigare straff, men i slutändan lyckades man dämpa hans blodtörst, och istället tvångsrekryterades de två tjuvjägarna under högljudda protester till Paroks skogspatrull. Kanske hade de föredragit galgen.
Efter att ha spenderat några dagar i Hjorthamn begav sig de fyra äventyrarna ut på fiskarfänge! Man begav sig västerut, för att fånga ål till Hjorthamns mästerkock, som ville ha en ålfestival! På vägen till sjön Silvertrappan råkade man dock ut för en obehaglig överraskning då en lyktgubbe tog sin in i Farrans magiska hydda och störde nattsömnen. Obehagligt värre, och den skrämde halvt slag på stackars Kelis som satt vakt.
Vid silvertrappan stannade man ett par dygn. På dagarna rodde sällskapet ut i sin ihopvikbara båt, och metade ål med Thotas magiska godbär på kroken. På nätterna studerade man alla de févarelser som bodde i området runt sjön; griggar, fédrakar och nixier - vattenféer. När de fångat tolv stora silverålar begav man sig iväg på en liten bergsexpedition, där man hjälpte en otäck, men vänligt inställd fasspindel vid namn Zzamas. Zzamas lya hade tagits över av xiller - ondskefulla varelser från det eteriska planet, och hon bad äventyrarna om hjälp med att driva dem på flykten. Det slutade med att Iacobia sprängde hela stammen med ett par välriktade eldbollar. Som belöning fick sällskapet en magisk kista, med en trollformelsbok i.
___
Spelledarreflektioner
Det här var ett typiskt mellanmöte, då både Ellori (chrull krigare) och utbygdsjägaren Phelan var borta. Lite småputtrigt och mysigt, men utan någon egentlig story annat än ganska klassisk hexcrawl.
Persson lärde sig något nytt om AC och full-round attacks när hans rollperson togs av daga på ett väldigt plötsligt sätt. Det var spännande att se vad han skulle återfödas som, då reincarnate innebär att man slår på en slumptabell. Att han återföddes som dvärg (vilket är en chans på ca 10%) får väl ses som ett tecken från spelgudarna
Det var kul att återknyta till Pox och Bosman, två karaktärer som jag själv skrivit in i kampanjen, och gillar rätt mycket. Jag är glad att inte spelarna lät dem dingla i galgen.
Under de senaste spelmötena hare jag mer och mer börjat använda slumptabeller för random encounters. Jag har tidigare inte varit riktigt bekväm med sådana, men börjar tycka att det är rätt kul faktiskt. Det ger mig som DM lite extra spänning, då jag inte riktigt vet vad som ska hända hela tiden. Det är också bra träning i att kunna improvisera snabbt, och att snabbt titta på ett stat block och förstå hur en varelse/monster ska spelas. Givetvis belönas även rollpersonerna med random treasure, vilket ibland ger helt awesome resultat. Dante lyckades t.ex. lägga rabarber på en +2 keen poison dagger (om jag inte minns helt fel).
