Nekromanti Ni som inte spelar Eon

[Blasphemy]

Näe! :emb:
Det som alltid kommer att få mest utrymme är det som säljer. DVS att vissa områden/delar av Eons Mundana kommer aldrig att bli speciellt mycket beskrivet. Det populära däremot kommer att dra in cash/skrivas mycket om. (Har ni själva sagt

)
T.ex. blev det ny grundbok och ny alvbok eftersom dessa äntligen sålde slut. Medan vissa andra länder blir det få uppdateringar om.
Frågan är då vad eons fans/kunder vill ha?=

Det är sant att vissa böcker är populärare än andra. Alver är mer uppskattade än Dvärgar och Tiraker och när den boken tog slut kändes det naturligt att ersätta den med en uppdaterad version. Likaså kommer ske när Dvärgar och Tiraker tar slut.

Däremot så stämmer det inte att vi bara kommer göra böcker som vi ser som storsäljare. Tvärt emot vi har planer på en hel del böcker som är mycket smala (eller udda) som görs för att vi tycker att det är roligt eller för att författaren har en passion för att skriva en sådan bok. Anledningen på att vi breddar oss när det gäller detta har att göra med tre saker:

1. Tryckkostnader: Det är numer betydligt billigare att trycka böcker än för säg 10 år sedan. Att sätta samman en Print on Demand-version av en ytterst obskyr produkt är inget som är oöverkomligt. Likaså kan man sälja saker via Crowdfunding (då man i förväg vet hur många som kommer köpa den i första vändan) eller PDF-försäljning.

2. Hobbyverksamhet: När jag började jobba på Neogames AB i början av 2000-talet var det ett företag som var menat att kunna försörja två anställda samt ha ett lager och ett kontor. Även senare när Kim köpte det var målet att få upp omsättningen och således valdes de mest obskyra projekten bort. Det skulle ju vara något som majoriteten av spelarna vill ha. Nu är det inte längre så. Nu är det ett hobbyföretag och vi har en ersättningsmodell för alla författare som handlar om royaltys per såld bok (istället för betalt per tecken). Ingen förvänta sig att leva på Eon eller att driva helmgast. Alla som skriver och tecknar ska få pengar från det som vi tjänar in men då det ses som en hobbyverksamhet så kan man få utlopp för sina passioner (såsom Rumlarens handbok). De pengar som Helmgast som företag tjänar ska gå till nya projekt inte feta löner.

3. Folket & tiden: Det börjar komma in lite nytt blod bland oss gamla uvar och vi gamla uvar börjar se saker på lite andra sätt. Ta till exempel Ola (Ymir) som är Historiker och Islamolog som har levt i Kina och har koll på udda kulturer och innehar en allmänbildning bortom sans och vett. Såklart att detta ska tas till vara på! När man har blivit lite äldre så finns det ju andra saker som är intressanta och man vill gå lite djupare saker och ting. Utveckla världen, culture-gama och allt sådant. Så även det spelar in.

Så det kommer inte bara bli saker som vi vet är storsäljare.
Och vi kommer vara öppna för allehanda idéer från frilansare och fans.

 

[Ond bråd död]

Det är sant att vissa böcker är populärare än andra. Alver är mer uppskattade än Dvärgar och Tiraker och när den boken tog slut kändes det naturligt att ersätta den med en uppdaterad version. Likaså kommer ske när Dvärgar och Tiraker tar slut.

Däremot så stämmer det inte att vi bara kommer göra böcker som vi ser som storsäljare. Tvärt emot vi har planer på en hel del böcker som är mycket smala (eller udda) som görs för att vi tycker att det är roligt eller för att författaren har en passion för att skriva en sådan bok. Anledningen på att vi breddar oss när det gäller detta har att göra med tre saker:

1. Tryckkostnader: Det är numer betydligt billigare att trycka böcker än för säg 10 år sedan. Att sätta samman en Print on Demand-version av en ytterst obskyr produkt är inget som är oöverkomligt. Likaså kan man sälja saker via Crowdfunding (då man i förväg vet hur många som kommer köpa den i första vändan) eller PDF-försäljning.

2. Hobbyverksamhet: När jag började jobba på Neogames AB i början av 2000-talet var det ett företag som var menat att kunna försörja två anställda samt ha ett lager och ett kontor. Även senare när Kim köpte det var målet att få upp omsättningen och således valdes de mest obskyra projekten bort. Det skulle ju vara något som majoriteten av spelarna vill ha. Nu är det inte längre så. Nu är det ett hobbyföretag och vi har en ersättningsmodell för alla författare som handlar om royaltys per såld bok (istället för betalt per tecken). Ingen förvänta sig att leva på Eon eller att driva helmgast. Alla som skriver och tecknar ska få pengar från det som vi tjänar in men då det ses som en hobbyverksamhet så kan man få utlopp för sina passioner (såsom Rumlarens handbok). De pengar som Helmgast som företag tjänar ska gå till nya projekt inte feta löner.

3. Folket & tiden: Det börjar komma in lite nytt blod bland oss gamla uvar och vi gamla uvar börjar se saker på lite andra sätt. Ta till exempel Ola (Ymir) som är Historiker och Islamolog som har levt i Kina och har koll på udda kulturer och innehar en allmänbildning bortom sans och vett. Såklart att detta ska tas till vara på! När man har blivit lite äldre så finns det ju andra saker som är intressanta och man vill gå lite djupare saker och ting. Utveckla världen, culture-gama och allt sådant. Så även det spelar in.

Så det kommer inte bara bli saker som vi vet är storsäljare.
Och vi kommer vara öppna för allehanda idéer från frilansare och fans.

Hur mycket får de i royalties per såld bok?

 

[Blasphemy]

Jag får intrycket att Eon 4 är ett spel för fansen, inte något som ska locka in nya spelare.

Självfallet är Eon främst riktat till fansen. Det är ju dessa som köpte spelet vid vår Crowdfunding. De är ju de som har en relation till det. Att göra en version av Eon som var milsvida skild från tidigare utgåvor hade i det närmaste varit ett svek gentemot dessa. Jag är bara nöjd med att så många ändå har omfamnat Eon IV och tagit det till sig trots de relativt stora förändringar som skett.

När vi designade Eon IV så försökte vi designa om Eon I men med tanken på hur det skulle ha sett ut om det gjordes idag. Man skulle känna igen sig men ändå kännas nytt, uppfräschat och gediget. Vi gjorde ytterst noga avvägningar på vad som skulle plockas bort, vad som skulle vara kvar och hur saker skulle fungera. Jag skulle säga (men då är jag partisk) att Eon IV är betydligt mer lättillgängligt än tidigare utgåvor men jag menar också på att det (nog) är det mest detaljistiska svenska rollspelet än i denna dag. Och så ska det vara. Hade vi velat göra ett BRP-spel hade vi inte kallat det Eon och gjort de som älskar gamla versionerna av Eon sura. Då hade vi gjort något helt nytt istället.

Eon är som sagt ett spel till fansen. Dessa är (som du/ni nog märker) extremt aktiva på forumet. Eonforumet har mer poster än det flesta andra forum och av just sådana slag som man vanligtvis inte ser på andra ställen. Här diskuteras allt från husbyggen, magisystem, gatumat och snacks, att driva förläningar, att spela cirefaliska rasbiologer, uppdaterade monster, magiteori, nya karaktärsdrag, metaplotter och en svältperiods demografiska påverkning. Det finns en extrem bredd på hur Eon spelas och det finns många saker att läsa in sig på, tweaka och studera. Eon är ett spel som man kanske måste investera i mer än andra spel (jämfört med Fantasy! eller D&D) men för de som gillar sådant försöker vi göra att det finns så mycket "godis" som bara möjligt.

Mundana (tycka vad man vill om namnet - det var bara ett temporärnamn som sedan blev kvar tydligen) har existerat som spelvärld i mer än 20 år och vi fortsätter bygga vidare på den. Visst måste vi ibland laga glipor och konstigheter, några saker slipas till. Men vi börjar också syna andra riken och kulturer och vända på alla stenar och tuvor för att låta den växa vidare och göra den än mer intressant och mångfacetterad.

Man får ju inte glömma att vi som skrivit Eon IV är sådana som spelat Eon och har det som ett favoritspel. Även om vi axlar mantlarna från CJS, Krille, Ola och Marco (som haft både ett och två fingrar med i skapelsen av fjärde utgåvan). Så vi är ju fans till Eon som spel. Och således gör vi ett spel till oss själva (japp så egoistiska är vi).

Det är en stor skillnad på Eon I-III och Eon IV i min mening då det gäller ett bredare regelsystem som täcker in många andra delar som tidigare lämnats ute. Allt är mer uppsnabbat och strömlinjeformat och man har mer kontroll när man gör sin rollperson. DÄREMOT så är det fortfarande Eon. Så om man förväntar sig Panty Explosion, Twerps eller Fantasy! så förstår jag om man blir besviken. På samma sätt som man blir besviken på sagda spel om man suktar efter att spela just Eon.

Hurvida Eon IV är mer tillgängligt till nya spelare än tidigare utgåvor lämnar jag osagt. Personligen tycker jag det men det får andra avgöra då jag nog alltjämt är för insyltad för att vara ens en gnutta objektiv. Men självklart finns det andra spel som är ännu lättare att sätta sig in i. Ta bara det lekfulla Äventyr eller Fria ligans underbara Spelet om Morwhayle. Fantasy! är ju också ett snabbt spelsystem när man vill ut och Old school-grottröja. Eon är inte på denna nivå när det gäller komplexitet och nybörjarvänlighet men Eon har heller aldrig haft tanken att vara det.

 

[Blasphemy]

Hur mycket får de i royalties per såld bok?

Per såld bok var klumpigt skrivet av mig. Royaltyn beräknas på vinsten av bokförsäljningen (eller försäljningen som så då det ju kan vara andra saker än böcker såsom musik, bilder, PDF:er osv) Men när kostnaderna betalats (såsom tryck och sådant om det är en fysisk produkt) så får frilansaren eller frilansarna 70% av vinsten och Helmgast tar resterande 30% till produktion och investering i andra spel samt allmän drift av servrar, hemsida och sådant.

 

[Rhodryn]

Jag själv håller med Blasphemy om att Eon IV är mycket lättare än tidigare Eon. Det känns mindre regeltungt (än så länge i alla fall), det tar lite mindre tid att göra karaktärer (mer än de flesta rollspel dock), strid tenderar att gå snabbare för att där är generelt sätt färre tärningsslag att göra (jag skulle tro att antalet slag per runda i 1vs1 strid har nog i närheten av halverats mot en standard runda i Eon I-III).

För mig har striderna blivit nästan för detaljrikelösa (det ligger och vippar på gränsen än så länge för mig... måste ha mer erfarenhet av det först). Det lutar mer åt DnD hållet ur min mening, än gamla Eon och DoD. Det är ju fortfarande mer (antagligen mycket mer) detaljerat än DnD (vilket är ett system jag aldrig gillat ju). Till skillnad från DnD dock, så vet man åtminstone varför man lyckades eller misslyckades i Eon IV (ogillar ju att man inte vet det i DnD). OCH som motståndare i Eon IV får du faktiskt fortfarande aktivt försöka försvara dig åtminstone i varje runda (tycker inte om att den som var försvarare i DnD bara var/är en passiv och orörlig staty som bara tog emot).

De har ju delvis/helt gått ifrån Eon I-III systemet där du slog för varje manöver/handling du gjorde i strid, där du tekniskt sätt kunde göra hur många du ville i en runda (dock som blev svårare att utföra pga det), och motståndaren slog sina slag, och ibland då följt av en mängd andra slag för skada och särskilda skador mm. Initiativslag, och mycket annat kan ju också tillkomma.

Till att en runda I Eon IV nu i vanliga fall bara involverar ett färdighetsslag från dig (och möjligen ett från motståndaren), vilket då representerar multipla "beskrivna anfall och handlingar" som du själv, eller SL, får hitta på vad som faktiskt hände, baserat på hur bra det gick. Vilket sedan då leder fram till ett resultat där kanske du eller motståndaren då får slå ett slag för skada och möjligen special effekter också beroende på skadan och/eller ett vapens egenheter... eller inte, om försvararen vann. Varpå nästa runda börjar. Initiativslag kan ju också tillkomma.

Så ja... i strid tycker jag att Eon I-III var mer som de gamla Drakar och Demoner spelen (fast mer detaljerat), medan Eon IV känns närmre Dungeons and Dragons (men mer detaljerat så klart). Där kan finnas bättre spel att jämföra Eon IV med för strid, men de är nog bara DnD som jag har spelat som har den typen av lutning när det gäller strid. Nästan alla rollspel som jag och mina kompisar har spelar har varit DoD och Eon typen av spel i regler.


Hela skadebiten har också också minskats, och är snabbare. Men det är fortfarande mer detaljerat än de flesta RPGna på marknaden tror jag. För där du tidigare hade Tauma, Smärta, Blödningstackt, Blodsförlust, Utmattning, som alla var oerhört detaljerade med en mängt "rutor" och kryssande och suddande mm, alla tabeller man slog på, plus eventuella special skador/händelser som du kanske råkade ut för, etc.

Så finns där nu Utmattning, Smärta (4 rutor), Blödning (3 "rutor"), Infektion, Inre Skada (3 "rutor"), och plus några få tabel slag för eventuelt special skador/händelser... där allt är oerhört mycket mindre detaljerat och mer kompakt, men mycket (som t.ex smärta och blödning) känns oerhört mer potent. Utmattning tar hand om de generella "mindre" skadorna, tröttheten, mm som spelaren får (antingen från skada, göra specifika handlingar, bära rustning, mm). Mängden Utmattning man har är svårigheten man måste slå mot för att inte bli utslagen för striden, att hålla sig vaken mer eller mindre.

Dödligheten i spelet, jämfört med tidigare Eon, kan variera tror jag. Generelt verkar dödligheten under striden lägre, och efter striden kan det nog gå på ett ut... men som alltid beror ju mycket på hur pass högt man slog med skadeslaget ju, precis som i tidigare Eon.


Det enda som möjligen tekniskt sätt skulle kunna ta längre tid i spelet är när man gör färdighet's slag mm. Inte när man bara slår ett färdighets/attributs-slag som man brukade göra i Eon (och de flesta andra spel, inklusive Eon IV). Utan det är om man då som spelare, eller SL, konstant envisas med att använder "Utmaningar" eller "Konflikter" hela tiden, för då går man generelt sätt från att slå ett slag från spelare och 0-1 slag från NPC/SL, till 3 slag från spelaren och 0-3 slag från NPC/SL... plus möjligen en förklaring mm på resultatet. Utmaningar och Konflikter ska man nog vara lite lätt sparsam med pga det.

 

[Rhodryn]

Finns det... Konfliktresolution!? VAFALLS! Då blev det ju helt plötsligt jävligt spelbart!

Ja, mer eller mindre. Jag tror att Utmaningar/Konflikter tekniskt sätt kanske inte skapades för strid i sig, utan känns mer i grunden som det var för sådant som olika sociala grejer, och en mängd olika typer av "större" handlingar... eller en sträng av handlingar tekniskt sätt. Men detta systemet går helt klart att även användas i regelrätt strid tycker/tror jag. Det får då bli en "Konflikt" om man vill "snabblösa" en strid.

För en "Utmaning" är då att en, eller flera, spelare vill åstakomma något specifikt där motståndet är passivt (ett tal inför en folkmassa, klättra upp på tornets tak, operera en inre blödning, en resa, etc).

Medan en "Konflikt" är då oftast att du/ni har en/flera motståndare som aktivt försöker motverka vad du försöker göra (fly från stadsvakten, tvinga ur information från någon, förföra Kungens dotter/son, vinna en duell, etc).

Man får ju då själv, oftast, välja vilka färdigheter/attributer som kommer användas (kan komma från upp till tre olike karaktärer), så länge dom är relevanta för vad man försöker göra... eventuelt om man kan övertyga SL om varför en viss färdighet/attribut faktiskt skulle kunna vara relevant. Vissa färdigheter/attributer kan vara "låsta" av SL, alltså att den/de färdigheterna måste användas någon gång under Utmaningen/Konflikten.

Hur bra eller dåligt det hela går beror ju sedan helt på hur slagen blev, så klart. Ju fler lyckade slag ju bättre, och ju fler "Övertag" du fick (för var femte steg/poäng över svårigheten, eller motståndets slag, som du slår i varje slag, är ett övertag) ju bättre är det. Effektenav att misslyckas beror på om det var en utmaning eller en konflikt, och exakt vad du/ni försökte dig/er på.


Svårigheten jag ser med att använda detta till strider dock, är att jag inte helt vet hur man ska göra med att man kan dö i spelet. Det känns inte helt rätt att halva gruppen kanske dog, genom att man använde "Konflikt" reglerna, och för att ni slog extremt uruselt. Då skulle jag nog som mest använda dessa regler när man slåss mot "pöbeln", eller andra oviktiga grupper av fiender, där man då säger att spelarna kan inte bli dödade... men att bli utslagna och lämnade för döden (men vaknar upp till slut), eller tillfångatagna och liknande, om man slår dåligt här är möjligt. Och sedan när det är viktiga strider, och/eller mot mellan-bossar eller mot huvud-bossen eller något, så går man över till de vanliga stridsreglerna. Fast jag vet inte... det kanske är en dålig ide det också... för då finns där kanske tekniskt sätt ingen mening med att man sprang på den där enheten med soldater i korridorerna, för det hade ju inte gått att dö där ändå i så fall.

 

[Toman]

Man kan också använda konfliktreglerna som inledning till en strid, bossfight mm. Övertag ger likt duell fördelar i striden som följer . Till skillnad mot duell tänkte jag att kraven sätts lite högre men att bonus samtidigt ges till fler utövare (lika många som bidrar med slag, dvs max 3). Dessutom måste färdigheterna komma från olika färdighetsgrupper för att inte få -2T6. (Nu blev det för detaljerat... postar nog detaljerna i en separat tråd).

En slug genomarbetad plan eller några snabba meningar innan kontakt ger såklart olika bonus (och låsta färdigheter), likaså fällor, terräng, specialvapen etc kan också ge olika bonusar.

 

[Tre solar]

För att spelet inte inspirerar mig. Jag spelade jättemycket Eon när det kom ut (och hade en Eon-sida som var dåvarande rollspel.nu:s "officiella" Eon-samarbetsparter och hjälpte till som korrläsare) så Eon var nog mitt favvo-spel under slutet på nittiotalet. Jag hade inte ens något problem med att stridsreglerna var trasiga, och tyckte överlag att spelet var enkelt att spela och spelleda. Jag tror att jag fortfarande tycker det. Däremot var det som att varje splatbook sög ut lite av glädjen ur spelet till förmån för mer sås-och-potatis: precis samma process som för DoD och D&D fast hoptryckt under mycket kortare tid.

Och nu finns det helt enkelt för mycket. Om man inte redan är på insidan - och kanske ännu mer om man varit på insidan och gått därifrån - blir man inte lockad tillbaka när det "smidigare" systemet är lika tjockt som det gamla. Det handlar inte heller om att jag inte står ut med tjocka böcker, eller ens tråkiga böcker (jag har läst Carcosa hexagon för hexagon och det är inte munter läsning). Nej, det handlar om att ju tjockare en bok är desto större är risken att den kommer att innehålla saker som jag helst varit utan, och ju mindre sugen man är från början desto mindre sugen blir man av varje extra sida. Det är som en maträtt - om du övertalar mig att smaka din cheesecake fastän jag egentligen tycker att den kakan i sig inte smakar gott men du övertalar mig för att du har ändrat på receptet och så har den passionsfrukt och en massa idéer som du fått från mat-Tina och jag säger okej då jag provar väl, då funkar det inte att du stjälper över hela kakan på min tallrik. Jag måste lockas tillbaka varsamt.

Eon lockade ursprungligen som ett anti-DoD. Såhär i efterhand tror jag att det mer berodde på sammanhanget än på spelet i sig: Target Games häcklades för att de var så inriktade på grälla färger och en drömd amerikansk marknad och att spelen var så formlösa, medan NeoGames framstod som seriöst och gediget pga att de lånat ut sin logga till Viking. Så man tänkte liksom att Eon var culture-gaming, genomtänkt, stringent och allt det där, trots att sidorna var nedlusade med Chronopia-illustrationer.

För att vinna tillbaka mig är det alltså där någonstans det skulle behöva börja. Eon IV kan vara en nystart och början på något bra, men det är för tidigt att säga något om. Som det står just nu, bidrar Eon IV mest till produktlinjens formlöshet: allt det gamla ska med och så blandas lite (daterade?) "indie-ingredienser" i mixen för det är så man gör just nu. Det som en gång avskräckte mig var ju just detta, känslan av att det inte var så knussligt utan allt skulle in.

Jag hoppas att de kommande åren visar att jag hade fel, att Eon vågar odla en egen profil och inse att bara för att något är en bra idé betyder det inte att det måste få vara med, att man istället kan välja bort för att satsa på strålande idéer och vara konsekventa. Då kommer jag att spela Eon igen.

 

[Nässe]

Jag har bara kört en session i Eon och det var riktigt kul. Jag hoppade in i en spelgrupp i Stockhol, de körde någon kampanj av köpta äventyr. Glasäpplet? Något sådant. Gjorde en karaktär som jag älskade, en sjöman/ pirat som var baserad på folk från några öar i söder. Minns att jag plöjde en bok om de där öarna och sen skrev sånger och dikter och en jättelång bakgrund. Det enda spelpasset som jag var med i slutade med att vi blev påkomna av några soldater. I god drakar och demoner-anda drog jag mitt vapen och gick till attack. Och förlorade initiativet. Och fick ett svärd i magen så att mina inälvor rann ut. Eftersom jag inte var med mer så vet jag inte om jag överlevde men jag minns det som en både fruktansvärd och angenäm chock att min karaktär var dödlig.

I dagsläget så har jag få människor i mina spelkretsar som kan tänka sig att spela fantasy, och ingen av dem spelar Eon. Så det ligger nog rätt långt bort att dra igång en Eon-kampanj, även om jag tycker det är kul att det finns ett stort svenskat fantasy spel som är såpass populärt och spelat som Eon är.

 

[Ymir]

Medan en "Konflikt" är då oftast att du/ni har en/flera motståndare som aktivt försöker motverka vad du försöker göra (fly från stadsvakten, tvinga ur information från någon, förföra Kungens dotter/son, vinna en duell, etc).

En helt genial grej med Eon IV är att det finns regler för vad som händer om man förlorar en social konflikt men vägrar foga sig i utfallet. Tex; när vi spelade försökte rollpersonerna övertyga en grupp förrymda prostituerade att staden de tänkte fly till var en hemsk plats fylld av onda avgudadyrkare, och att de istället borde följa med rollpersonerna tillbaka till staden de flytt ifrån och ta itu med deras problem på plats. Rollpersonerna vann den här sociala konflikten, men en av motståndarna vägrade foga sig; hon ville över sin döda kropp inte återvända till staden hon flytt ifrån. Då kollar man hur många övertag rollpersonerna fick i konflikten och sedan kunde spelarna välja olika konsekvenser för kvinnan att drabbas av; i det här fallet valde de att hon drabbades av Tvivel, vilket är ett regeltekniskt koncept från skräcktabellerna som ger minus i olika situationer. Medan hon lyckades stå på sig genom pur envishet kostade det alltså henne tillfälligt en del mental balans och viljekraft.

fuckin' briljant.

När vi spelade igår löste vi en alvisk "Duell genom vatten" med konfliktsystemet; det fungerade utmärkt och kändes både spännande och dynamiskt. Först slog de två parterna för att psyka varandra (alven körde Alviska ögat mot motståndarens Aura av Självförtroende; den senare spenderade ett fokus); Aura av Självförtroende vann med 3 kontroll; sedan körde motståndaren Injaga fruktan mot alvens Förflyttning; den förra stegade framåt hotfullt genom vattnet, den senare försökte positionsmanövrera inför slagutväxlingen; Injaga fruktan vann med två kontroll. Sedan sker slagväxlingen; Svärd mot Svärd. Alven lägger ett fokus och vinner tekniskt sett denna runda med 3 kontroll, men totalt sett har hans motståndare vunnit med 2, och jag låter därför motståndarens spelare beskriva vad som händer; hur alvens kind huggs upp och han dråsar ned i vattnet. Här kunde alven valt att eskalera till riktigt regelteknisk strid och därmed slåss till döden, men istället sväljer han sin stolthet och ger sig.

 

[Skarpskytten]

Jag spelar inte Eon för att det verkar vara väldigt regeltungt och för att världen verkar vara platt och tråkig. Denna uppfattning bygger på genombläddringar av några böcker och hörsägen under det mörka 90-talet. Inget av vad som sagts i den här tråden får mig dock att tro något annat än att det fortfarande är väldigt regeltungt. Och världen är väl en typisk lapptäckesvärld (riddare här, araber där, romare här, vikingar där) utan något som tydligt definierar den (till skillnad från Svavelvinter eller Symbowhatever), men jag är beredd att bli övertalad om att jag har fel.

Och så har jag en så lång lista på andra saker jag vill spela så jag nog klarar mig fram till 2030-talet.

 

[Ymir]

Jag spelar inte Eon för att det verkar vara väldigt regeltungt och för att världen verkar vara platt och tråkig. Denna uppfattning bygger på genombläddringar av några böcker och hörsägen under det mörka 90-talet. Inget av vad som sagts i den här tråden får mig dock att tro något annat än att det fortfarande är väldigt regeltungt. Och världen är väl en typisk lapptäckesvärld (riddare här, araber där, romare här, vikingar där) utan något som tydligt definierar den (till skillnad från Svavelvinter eller Symbowhatever), men jag är beredd att bli övertalad om att jag har fel.

Och så har jag en så lång lista på andra saker jag vill spela så jag nog klarar mig fram till 2030-talet.

Jag är som kanske bekant en av de mer aktiva skribenterna till Eon. Jag har all förståelse för att Eon kan uppfattas som regeltungt, och jag har all förståelse för att Eon kan uppfattas som generiskt - heck, jag skulle rentav säga, att Eon är regeltungt och generiskt hade kunnat ses som dess -selling point- jämfört med "smalare" spel som Svavelvinter och Symbaroum. Jämfört med dessa spel håller jag rentav -med- om att Eon saknar en tydlig pitch (även om Game of Thrones-liknelsen i crowdfundern var ganska klockren).

Men vad jag inte överhuvudtaget förstår är hur folk får för sig att Mundana är en -lapptäckesvärld-. Eon är ett fullkomligt anti-lapptäcke i mina ögon; settingen utmärker sig för sin interna dynamik och kausalitet, allt som finns i den har en -anledning- att finnas där, och världsbygget börjar typ närma sig Tolkien-nivåer av intern mytologi och dockskåpsambitioner. Mundanas kulturer rör på sig, förändras och influerar aktivt varandra, och detta är den fullkomliga antitesen till ett lapptäcke om det någonsin funnits en. Intern i vidarebyggandet på Mundana har vi för tusan -diskussioner om hur saker passar in i metafysiken-, och in-game finns en helt system av magiteori där lärda i olika kulturer pseudovetenskapligt försöker förklara hur världen fungerar. I världsbyggandet är det en aktiv ambition att kulturer -inte- ska påminna för uppenbart om specifika kulturer i vår värld, att fenomen -inte- ska vara anakronistiska, att kulturer ska påverkas av sina geografiska och strukturella förutsättningar, etc etc. Ogilla för all del Eon för att det är ett navelskådande, semi-akademiskt och extremt meta-tungt mega-världsbygge av svåröverskådliga proportioner, men inte för att det är ett -lapptäcke-, för inget kunde vara mindre sant - åtminstone inte i de senaste 15 åren av utgivning.

 

[Rhodryn]

En helt genial grej med Eon IV är att det finns regler för vad som händer om man förlorar en social konflikt men vägrar foga sig i utfallet.

När vi spelade igår löste vi en alvisk "Duell genom vatten" med konfliktsystemet; det fungerade utmärkt och kändes både spännande och dynamiskt.

Klippte lite i ditt meddelande.

Det är bl.a det som gör att jag är väldigt intresserad av Utmaningar och Konflikter i Eon. För att för en gångs skull så kan många färdigheter som kanske aldrig igentligen får någon särskilt stor användning (om ens alls), i varken Eon eller de flesta (alla?) andra rollspel på marknaden, faktiskt få en användning. För att inte tala om att många färdigheter kommer kunna få en användning i områden som man i vanliga fall kanske inte ens tänkt på tidigare.

 

[Kraetyz]

Det är bl.a det som gör att jag är väldigt intresserad av Utmaningar och Konflikter i Eon. För att för en gångs skull så kan många färdigheter som kanske aldrig igentligen får någon särskilt stor användning (om ens alls), i varken Eon eller de flesta (alla?) andra rollspel på marknaden, faktiskt få en användning. För att inte tala om att många färdigheter kommer kunna få en användning i områden som man i vanliga fall kanske inte ens tänkt på tidigare.

Det är det som är tanken, i alla fall. Smarta lösningar genom att utnyttja expertiser/kännetecken (minifärdigheter som man kan få under karaktärsskapande) och färdigheter på förhoppningsvis häftiga sätt. Det faktum att det är kondenserat till 3 tärningsslag är ju också lite neat. Jag har inte haft möjlighet att spela mer än typ tre-fyra sessioner Eon IV så jag är inte jätteduktig på att använda systemet, men potential har det.

 

[Skarpskytten]

Långt svar.

Tack, det var mycket klargörande. Jag tar tillbaka anklagelsen om "lapptäcke" och lovar vid Gary Gygax ande att aldrig kalla Mundana det igen.

Är GoT-liknelsen verkligen så bra? GoT handlar ju om intriger, krig och konflikter inom en mycket liten social elit, vilket ju också emuleras i rollspelet A song of Ice and Fire eller vad det nu heter. Eon är väl snarare ett spel där man kan spela vad som helst, eller har jag missförstått saker? Är inte grejjen att man kan vara legoknektar, gravplundrare, korsfarare, spioner, pirater, länsherrar, monsterjägare och göra allt från grottkräl till quests, från upptäcktsresor till politiska intriger?

Och jag "ogillar" inte Eon. Jag är fascinerad av det som fenomen och imponerad av det enorma arbete som du och vilka mer det nu är måste lägga ned på det. Det är bara inte mitt slags spel. Och världen blev jag nyfiken på nu, men jag har väldigt lite fritid, för lite för att läsa rollspelsmoduler av ren nyfikenhet.

 

[Anchorman]

Jag spelar inte EON för jag fattar inte grejen.

Realism har ingenting med regler att göra, jag skulle till och med gå så långt att säga att ju fler regler ett spel har desto mer orealistiskt blir det. Realism handlar om två saker: Hur spelarna spelar och hur spelledaren leder passet. Möjligen kan man lägga till själva världen som en faktor hur realistiskt det blir men reglerna har absolut ingenting med mängden realism att göra.

Jag har aldrig spelat EON, skulle väl kunna tänka mig att testa någon gång men då kommer vi till nästa problem.
Låt oss säga att någon på forumet skulle hålla ett EON pass och jag bestämmer mig för att komma, låt oss säga att passet är 4timmar.
Hinner jag på fyra timmar göra:
En karaktär.
Förstå systemet och hur jag spelar.
Börja spela och faktiskt uppnå någonting.

Mesta tyder ju på att detta inte är fallet.

Sen kommer jag aldrig köpa en bok som kostar över 400kr, helt idiotiskt.

 

[Anchorman]

Jag kan väl även lägga till att det känns som folk snöat sig in på EON och är fast där. Dem i den här tråden som säger att de testat andra referar ju till D&D och DoD vilka båda är komplicerade system.

Nej enkelt ska det vara!

 

[Ymir]

Är GoT-liknelsen verkligen så bra? GoT handlar ju om intriger, krig och konflikter inom en mycket liten social elit, vilket ju också emuleras i rollspelet A song of Ice and Fire eller vad det nu heter. Eon är väl snarare ett spel där man kan spela vad som helst, eller har jag missförstått saker? Är inte grejjen att man kan vara legoknektar, gravplundrare, korsfarare, spioner, pirater, länsherrar, monsterjägare och göra allt från grottkräl till quests, från upptäcktsresor till politiska intriger?

jo, absolut. GoT-liknelsen fungerade därför att Eon-världen har lite samma designfilosofi och technivå, och att settingen och regelsystemet hade lånat sig väldigt, väldigt bra till om man ville spela GoT-liknande grejer. Men det är absolut inte det enda man kan göra i Mundana. Se det som en liknelse som gör ett tappert försök att förklara vad Eon -kan- vara, snarare än vad det är-; det senare låter sig inte så lätt göras i en koncis pitch.

 

[Lupus Maximus]

Jag kan väl även lägga till att det känns som folk snöat sig in på EON och är fast där. Dem i den här tråden som säger att de testat andra referar ju till D&D och DoD vilka båda är komplicerade system.

Nej enkelt ska det vara!

Nu har jag förvisso inte snöat in på Eon, men tillhör helt klart riskgruppen. Duger någon av Star Wars D6, Cortex Classic, James Bond, Utpost, regellöst, Fiasco eller Supergänget som okomplicerat alternativ för annat som man spelat?

Håller med om att det skall vara enkelt... Men jag anser förvisso att Phoenix Command är enkelt :grin:

 

[Vlad Tepes Draculea]

Jag baserar det på version I-III (jag tror nästan alla gör det, eftersom vi som inte är Eon-fans rimligtvis inte har köpt Eon IV). Det är helt klart sant att man inte bör döma Eon IV efter de tidigare versionerna, men det är ganska rimligt att vi som blivit brända av tidigare versioner inte är sugna på att lägga ut 449 kr på en regelbok vars vision är att behålla "samma känsla"

När den där light-versionen kommer ut i pdf kanske jag kan uttala mig om Eon IV. Om den är gratis.

Jag har med intresse följt tråden och dess kritik mot EON. Själv har jag husreglat i mitt rollspelande i 33 år, så ett spelsystem behöver långtifrån vara perfekt för min del. Jag ändrar och blandar som jag vill. I min nuvarande EON-kampanj använder jag till exempel Dod Expert med magiboxen för våra magiregler, som används för "Högre magi". De RP som är riktiga magiker använder sig av de reglerna i kampanjen. EONs magissystem kallar jag "Den lägre magin" och är till för klåpare som inte klarar av att hantera riktig magi. Jag använder mig av KULTS regler för fördelar och Nackdelar (och Mental Balans), med en härlig blandning från En Garde. I strid utgör reglerna en blandning av EON III, Drakar och Demoner, KULT, Dark Heresy och egna husregler.

Nu till varför jag egentligen svarar på Björn W här. Du och jag tycks dela en hel del uppfattningar om EON och det gör mig nyfiken på vad du använder dig av för rollspel idag? Jag menar vilket är ditt huvudsakliga spelsystem? (Jag tror att du också husreglar mycket, därav min formulering). Det vore kul att veta, för kanske har du funnit något också jag kan ha användning för...?