Anchorman;n64244 said:
Jag kan väl även lägga till att det känns som folk snöat sig in på EON och är fast där. Dem i den här tråden som säger att de testat andra referar ju till D&D och DoD vilka båda är komplicerade system.
Nej enkelt ska det vara!
Personligen tycker jag att DoD är ett oerhört enkelt, simpelt, och litet, regelsystem.
D&D kan jag inte igentligen ge en full åsikt om, eftersom jag bara spelat det en 2-3 gånger... men jag vet att stridssystemet är mycket simplare än DoD... vilket ur min mening är en STOR nackdel.
Och DoD är inte ett system som jag bara "testat", DoD har jag spelat minst lika mycket som, men antagligen mycker mer, än Eon. För under de ca 8 åren som min orginal grupp spelade, så spelade vi oftast DoD, med lite Eon varvat in här och där. Och sedan under de nästa ca 11-12 åren så har ju min spelgrupp beståt av 3 personer totalt, där Eon har varit huvud spelet med DoD invarvt här och där, med lite prov bland andra spel också. Dock så har vi inte kunnat spela särskilt ofta. Så sammanlagt så ligger nog DoD fortfarande i en majoritet av mitt rollspelande.
Ur min mening så är någont som är simplare än DoD inget jag vill spela igentligen. Det är inte det att jag inte skulle kunna spela något sådant, och jag skulle antagligen ha roligt även med ett simplare system. Men ur mitt tycke så gör för lite regler, för att inte tala om för lite beskrivning av världen och dess folk/länder/faktioner/etc, det gör det för svårt för mig att veta hur jag ska ställa mig till spelet och världen, det gör det för svårt för mig att veta vad jag ska göra, hur jag ska göra det, varför jag ska göra det, mm.
Det är inte det att jag på något sätt igentligen har dålig fantasi eller något, att jag på något sätt inte kan komma på grejer oavsätt vad det kan vara. Det är snarare att jag har för mycket fantasi, att jag har för mycket tankeförmåga... och förhoppningsvis utan att låta skrytig eller något, för smart och intelligent för mitt eget bästa... för att det ska vara särskilt bra för mig att bara släppa lös det i spelet.
Där är för mycket med min personlighet, egenheter, färdigheter och förutsättningar, tror jag I alla fall, som gör att om jag släpps lös i ett spel som har för få regler, är för friform, och har för lite beskivning om allt med världen... så finns det en stor chance, igen tror jag i alla fall, att jag inte skulle kunna hålla tillbaka min fantasi, logik och allmänna förmåga med att min hjärna kan gå, och ofta går, på totalt högvarv. Jag skulle antagligen bli ännu mer benägen att argumentera för varför jag skulle få göra en viss grej i ett spel, because logik... jag skulle bli mer benägen att börja argumentera när jag upptäcker att SL sa att en grej är på ett sätt en gång, men sen nästa gång säga att det är på ett annat sätt. Jag skulle behöva ännu mer tid på mig att komma på vilka handlingar jag vill ta i strid, för att istället för att vara lite halv låst till spelets stridsregler (men ändå rätt fri att göra vad jag vill), så är i så fall hela min fantasi helt frisläpt... och nu finns där multipla gånger fler olika typer av manövrar och scenarios och allt vad det kan vara, som jag skulle kunna göra... och som jag måste sortera igenom.
Jag tycker också att en spelvärld som är för lite beskriven, är lite tråkig, och definitivt för ytlig. Visst, det gör ju att en person kan själv komma på grejer i världen, ur saker och ting är, mm. Men det betyder också att där är inget unikt med den världen... mer än det ytliga som man oftast ser i så fall, det som många försöker sälja sin värld med till spelare. Världar med för lite beskrivning saknar helt enkelt substans... där allting är bara godtyckligt, där det inte igentligen finns en mening med något i den världen...
Medan en spelvärld som t.ex Mundana kan inte bara dömmas utefter det ytliga, kan inte dömmas utefter vad man själv tror världen är från det lilla man kanske vet eller har hört om den. För Mundana har substans, Mundana har ett djup som de flesta andra spelvärldar inte igentligen har. Det krävs mer än en snabbläsning, eller en kort beskrivning, eller vad det nu än kan vara, för att få en bild av vad Mundana faktiskt är... varför landet X är som det är, och varför landet Y tar åt sig pga det, varför faktionen Z försöker sätta käppar i hjulet på det, etc.
Visst, jag kan väl förstå varför vissa inte vill läsa mycket regler och världsbeskrivningar... sådant tar tid helt klart, och jag vet att denna värld är tyvärr full av människor som aldrig ens skull få för sig att läsa en bok. Men samtidigt så tycker jag att det är värt det, det ger spelet ett större djup tycker jag... det ger spelaren och spelledaren mer att tugga på, mer smaker att upptäcka, mer uppslag för äventyr mm.
Så för mig är jag rätt säker på att jag behöver en viss mängd regler/världsbeskrivningar, för annars så skenar min hjärna iväg utan några som helst tömmar tillgängliga att dra in mig lite... föränn SL då stoppar mig, varpå jag ofta kan blir besviken på att jag inte kunde använda allt det jag tänkt upp, för att detta inte stämmer lverens med SL's bild av spelets regler och värld. Inte för att det inte händer mig även i spel med mycket regler och världsbeskrivningar, det gör det, men inte på samma nivå. Och inte för att man alltid är överens, om regler och världen, i spel som har mycker av regler/beskrivningar... Men där så är båda åtminstone på någerlunda samma sida ändå i grunden, just för att där faktiskt finns skrivna potentiala regler och beskrivningar om världen, som båda (förhoppningsvis) har läst.
Mina inlägg på denna sida, detta inlägg inkluderat, borde visa på vad som händer när där inte finns naturliga gränser/regler/tömmar/etc som drar in mig och min hjärna. Det betyder att ni stackare råkar nästan dagligen ut för mina "Walls-of-text-of-DOOOOOM!".
