Krille
Super Moderator
Läskiga tentakler
"Steget därifrån att acceptera att vissa vampyrer kan framkalla slingrande mörkertenkakler är inte så långt, och framförallt: mörkertentakler är läskiga. De förhöjer stämningen."
Vetefaen. Det första jag kommer att tänka på är slumpvist vald hentai där späd men storbystad japansk skolflicka blir våldtagen av slumpvist vald hemsk slempropp med en oherrans massa slemmiga tentakler. Min första reaktion är inte "AAAAAaaaarghspringfortsomfan" eller "huuuuuhvadläbbigt", utan snarare "kan man verkligen göra så där?" eller "vad fan går manusförfattaren på?". Och om en spelförfattare, spelledare eller spelare stoppar in något sådant i spelet så börjar jag omedelbart fundera på om jag inte skulle låsa in hans Urotsukidoji-tejpar.
Mitt problem med vampyrdiscipliner är att jag har läst och sett för mycket. Jag märker alldeles för snabbt varifrån de har snott det. Så för min del är och förblir de superkrafter.
Sen ska jag väl erkänna att jag är läbbans road av att se vampyrspelare flyga i taket när man påpekar de uppenbara likheterna mellan superkrafter i Marvel och discipliner i Vampire. /images/icons/wink.gif
"För det första - ju färre distraktioner desto bättre... det är (IMHO) lättare att bli skrämd när spelbordet är upplyst av svarta stearinljus, när höstregnet piskar på rutorna och filmmusiken till Dracula spelar på CDn än med strålande solljus och Britney Spears på stereon."
Jag lider med dig. Det måste vara hemskt att vara så beroende av externa stimuli i sitt fantiserande.
- Krille
"Never position a rock near a hard place"
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>
"Steget därifrån att acceptera att vissa vampyrer kan framkalla slingrande mörkertenkakler är inte så långt, och framförallt: mörkertentakler är läskiga. De förhöjer stämningen."
Vetefaen. Det första jag kommer att tänka på är slumpvist vald hentai där späd men storbystad japansk skolflicka blir våldtagen av slumpvist vald hemsk slempropp med en oherrans massa slemmiga tentakler. Min första reaktion är inte "AAAAAaaaarghspringfortsomfan" eller "huuuuuhvadläbbigt", utan snarare "kan man verkligen göra så där?" eller "vad fan går manusförfattaren på?". Och om en spelförfattare, spelledare eller spelare stoppar in något sådant i spelet så börjar jag omedelbart fundera på om jag inte skulle låsa in hans Urotsukidoji-tejpar.
Mitt problem med vampyrdiscipliner är att jag har läst och sett för mycket. Jag märker alldeles för snabbt varifrån de har snott det. Så för min del är och förblir de superkrafter.
Sen ska jag väl erkänna att jag är läbbans road av att se vampyrspelare flyga i taket när man påpekar de uppenbara likheterna mellan superkrafter i Marvel och discipliner i Vampire. /images/icons/wink.gif
"För det första - ju färre distraktioner desto bättre... det är (IMHO) lättare att bli skrämd när spelbordet är upplyst av svarta stearinljus, när höstregnet piskar på rutorna och filmmusiken till Dracula spelar på CDn än med strålande solljus och Britney Spears på stereon."
Jag lider med dig. Det måste vara hemskt att vara så beroende av externa stimuli i sitt fantiserande.
- Krille
"Never position a rock near a hard place"
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>